Ndryshimet në Kodin Penal të miratuara nga Kuvendi i Maqedonisë së Veriut ishin të pashmangshme. Ato vijnë si reagim i vonuar ndaj ndryshimeve shumë të kontestuara të vitit 2023, të cilat e zbutën ndjeshëm politikën penale ndaj veprës penale të keqpërdorimit të detyrës zyrtare dhe formave të tjera të korrupsionit, duke shkaktuar parashkrim të shumë […]

Feed icon
Portalb
CC BY🅭🅯

Ndryshimet në Kodin Penal të miratuara nga Kuvendi i Maqedonisë së Veriut ishin të pashmangshme. Ato vijnë si reagim i vonuar ndaj ndryshimeve shumë të kontestuara të vitit 2023, të cilat e zbutën ndjeshëm politikën penale ndaj veprës penale të keqpërdorimit të detyrës zyrtare dhe formave të tjera të korrupsionit, duke shkaktuar parashkrim të shumë […]

После политических потрясений в Бангладеш в августе 2024 года Индия ограничила выдачу виз гражданам Бангладеш, ослабив связи между людьми двух стран и спровоцировав более широкие экономические последствия.

Feed icon
Global Voices
CC BY🅭🅯

После политических потрясений в Бангладеш в августе 2024 года Индия ограничила выдачу виз гражданам Бангладеш, ослабив связи между людьми двух стран и спровоцировав более широкие экономические последствия.

Un equipo de investigación del IBE (CSIC-UPF) ha descubierto que los corales descansan por la noche pese a no tener sistema nervioso, mientras sus microbios continúan activos.

Feed icon
SINC
CC BY🅭🅯

Un equipo de investigación del IBE (CSIC-UPF) ha descubierto que los corales descansan por la noche pese a no tener sistema nervioso, mientras sus microbios continúan activos.

21 minutes

The Ecologist
Feed icon

Biodiversity loss 'threat to security' Channel News Catherine Early 29th January 2026 Teaser Media

Feed icon
The Ecologist
CC BY🅭🅯

Biodiversity loss 'threat to security' Channel News Catherine Early 29th January 2026 Teaser Media

Getxo eta Zaldibar
CC BY-SA🅭🅯🄎

21 minutes

ARGIA
Feed icon

Feed icon
ARGIA
CC BY-SA🅭🅯🄎

Euskaraz bizi nahi dugu
CC BY-SA🅭🅯🄎

21 minutes

ARGIA
Feed icon

Sarritan entzun eta errepikatu dugu, baina benetan diogu: euskararen egoera kezkagarria da. Instituzioek politika euskaltzaleak egiten hasi behar dute, eta gizarteak bertze aldera begiratzeari utzi behar dio. Euskararen egoera kezkagarria da: euskararen normalizazioa ez da gertatzen ari, eta atzerapausoak gero eta agerikoagoak dira. Egia da gero eta euskaradun gehiago garela, baina euskara jakitea edo euskara izatea ez da berdina. Ez digu ezertarako balio euskal herritar orok euskaraz jakitea, gero ez badugu euskaraz solastatu behar. Ezagutza datuen gibelean, errealitate gogor bat dago: kalean, lantokietan, osasun zentroetan, epaitegietan edo merkataritzan, euskaraz aritzea ez dago bermatua. Euskaraz artatua izatea zorte kontua bihurtu da askotan, eta horrek agerian uzten du hizkuntza-eskubideak sistematikoki urratzen direla. Instituzioen ardura ukaezina da. Urteetan zehar adierazpen politak entzun ditugu, baina hitzek ez dute errealitatea aldatu. Euskararen aldeko politikak bigarren mailan geratu dira, eta bertze interes batzuk egon dira lehenbiziko planoan. Neurri ausartak falta dira: derrigortasuna, baliabideak eta kontrol mekanismo eraginkorrak. Euskarak ezin du borondate hutsean oinarrituta biziraun. Instituzioez gain, jendarteari ere dei egiten diogu: presio sozialak, ohiturak eta erosotasunak erdarara bultzatzen gaituzte, eta horrek euskararen bazterketa normalizatzen du Euskararen zapalkuntza ez da kasualitatea; egun, espainiar eta frantziar konstituzioek, Euskal Herriaren burujabetza ukatzen dute. Niri, ezinezkoa zait ulertzea bata bertzea gabe, Euskal Herriaren ez izateak zuzenean eragiten dielako gure hizkuntza, kultura, politika zein ohiturei. Nik argi dut: euskarak biziraun behar badu, independentzia behar dugu, eta Euskal Herria euskaraz izan behar da. Herri hau euskaraz pentsatuko dugu edo ez dugu pentsatuko. Instituzioez gain, jendarteari ere dei egiten diogu: presio sozialak, ohiturak eta erosotasunak erdarara bultzatzen gaituzte, eta horrek euskararen bazterketa normalizatzen du. Egoera horren aurrean, konplizitatea ez da aukera bat. Bertze borrokek egin duten bezala, euskarak ere bere zapaltzaileak, baita zapalkuntzarik txikienak ere, argi izan behar ditu. Mugimendu feministak erakutsi digu eraso eta erasotzaileei aurre egiten, erakutsi digu argazki batean egon daitekeen mikromatxismo txikiena ere identifikatzen. Bazegoen eta badago beharrik; hori da bidea. Euskaltzaletasunak ere hori lortu behar du, eta hor hasiko gara benetan eragiten. Baina horretarako, euskaltzaleok antola gaitezen, soilik ongi antolatutako herriak lor ditzakeelako helburu handiak. Otsailaren 5ean, Euskal Herrian Euskarazeko lau kide epaituko dituzte jasaten dugun egiturazko zapalkuntza salatzeagatik eta euskaraz bizi nahi dugula aldarrikatzeagatik. Zapaltzaileek makurtuta eta ahul nahi gaituzte, ez diezaiegun horretarako zirrikiturik utzi. Alderantziz, harrotu gaitezen eta hartu ditzagun kaleak gure eskubideen alde. Horregatik, urtarrilaren 31n kalera aterako gara. Herritarrei dei egiten diegu, 12:00etan, Pirineo Atlantikoetako Departamenduak Baionan duen egoitzaren aitzinean egingo den mobilizazioan parte hartzera; euskararen aldeko borroka denona delako. Euskararen etorkizuna ez dago ziurtatua, baina gure esku dago norabidea aldatzea. Ezinbertzekoa da euskara erdigunean jartzea, orain eta hemen. Ez dugu gehiago itxarongo. Euskaraz bizi nahi dugu, eta hori lortzeko borrokan jarraituko dugu. Markel Adin Bidegain, Euskal Herrian Euskarazeko kidea

Feed icon
ARGIA
CC BY-SA🅭🅯🄎

Sarritan entzun eta errepikatu dugu, baina benetan diogu: euskararen egoera kezkagarria da. Instituzioek politika euskaltzaleak egiten hasi behar dute, eta gizarteak bertze aldera begiratzeari utzi behar dio. Euskararen egoera kezkagarria da: euskararen normalizazioa ez da gertatzen ari, eta atzerapausoak gero eta agerikoagoak dira. Egia da gero eta euskaradun gehiago garela, baina euskara jakitea edo euskara izatea ez da berdina. Ez digu ezertarako balio euskal herritar orok euskaraz jakitea, gero ez badugu euskaraz solastatu behar. Ezagutza datuen gibelean, errealitate gogor bat dago: kalean, lantokietan, osasun zentroetan, epaitegietan edo merkataritzan, euskaraz aritzea ez dago bermatua. Euskaraz artatua izatea zorte kontua bihurtu da askotan, eta horrek agerian uzten du hizkuntza-eskubideak sistematikoki urratzen direla. Instituzioen ardura ukaezina da. Urteetan zehar adierazpen politak entzun ditugu, baina hitzek ez dute errealitatea aldatu. Euskararen aldeko politikak bigarren mailan geratu dira, eta bertze interes batzuk egon dira lehenbiziko planoan. Neurri ausartak falta dira: derrigortasuna, baliabideak eta kontrol mekanismo eraginkorrak. Euskarak ezin du borondate hutsean oinarrituta biziraun. Instituzioez gain, jendarteari ere dei egiten diogu: presio sozialak, ohiturak eta erosotasunak erdarara bultzatzen gaituzte, eta horrek euskararen bazterketa normalizatzen du Euskararen zapalkuntza ez da kasualitatea; egun, espainiar eta frantziar konstituzioek, Euskal Herriaren burujabetza ukatzen dute. Niri, ezinezkoa zait ulertzea bata bertzea gabe, Euskal Herriaren ez izateak zuzenean eragiten dielako gure hizkuntza, kultura, politika zein ohiturei. Nik argi dut: euskarak biziraun behar badu, independentzia behar dugu, eta Euskal Herria euskaraz izan behar da. Herri hau euskaraz pentsatuko dugu edo ez dugu pentsatuko. Instituzioez gain, jendarteari ere dei egiten diogu: presio sozialak, ohiturak eta erosotasunak erdarara bultzatzen gaituzte, eta horrek euskararen bazterketa normalizatzen du. Egoera horren aurrean, konplizitatea ez da aukera bat. Bertze borrokek egin duten bezala, euskarak ere bere zapaltzaileak, baita zapalkuntzarik txikienak ere, argi izan behar ditu. Mugimendu feministak erakutsi digu eraso eta erasotzaileei aurre egiten, erakutsi digu argazki batean egon daitekeen mikromatxismo txikiena ere identifikatzen. Bazegoen eta badago beharrik; hori da bidea. Euskaltzaletasunak ere hori lortu behar du, eta hor hasiko gara benetan eragiten. Baina horretarako, euskaltzaleok antola gaitezen, soilik ongi antolatutako herriak lor ditzakeelako helburu handiak. Otsailaren 5ean, Euskal Herrian Euskarazeko lau kide epaituko dituzte jasaten dugun egiturazko zapalkuntza salatzeagatik eta euskaraz bizi nahi dugula aldarrikatzeagatik. Zapaltzaileek makurtuta eta ahul nahi gaituzte, ez diezaiegun horretarako zirrikiturik utzi. Alderantziz, harrotu gaitezen eta hartu ditzagun kaleak gure eskubideen alde. Horregatik, urtarrilaren 31n kalera aterako gara. Herritarrei dei egiten diegu, 12:00etan, Pirineo Atlantikoetako Departamenduak Baionan duen egoitzaren aitzinean egingo den mobilizazioan parte hartzera; euskararen aldeko borroka denona delako. Euskararen etorkizuna ez dago ziurtatua, baina gure esku dago norabidea aldatzea. Ezinbertzekoa da euskara erdigunean jartzea, orain eta hemen. Ez dugu gehiago itxarongo. Euskaraz bizi nahi dugu, eta hori lortzeko borrokan jarraituko dugu. Markel Adin Bidegain, Euskal Herrian Euskarazeko kidea

За даними військових, 84 дрони знешкодила ППО, зафіксовано влучання 18 ударних БпЛА на семи локаціях

Feed icon
Радіо Свобода
Attribution+

За даними військових, 84 дрони знешкодила ППО, зафіксовано влучання 18 ударних БпЛА на семи локаціях

Ночью атаке также подверглись другие регионы страны

Feed icon
Радио Свобода
Attribution+

Ночью атаке также подверглись другие регионы страны

«Лукойл» заключил соглашение о продаже своих зарубежных активов с американской Carlyle, сообщили в пресс-службе российской нефтяной компании.

Feed icon
Медуза
CC BY🅭🅯

«Лукойл» заключил соглашение о продаже своих зарубежных активов с американской Carlyle, сообщили в пресс-службе российской нефтяной компании.

გერმანიის ფედერალურმა კანცლერმა ფრიდრიხ მერცმა გამორიცხა, რომ უკრაინა ევროკავშირის წევრი გახდება 2027 წლის იანვრიდან. „ეს შეუძლებელია“, - განაცხადა მერცმა. გერმანული მედიასაშუალებების, dpa-ს და DW-ს ინფორმაციით, ფედერალურმა კანცლერმა ეს განცხადება 28 იანვარს გააკეთა ბერლინში, მმართველი კოალიციის კომიტეტის სხდომის შემდეგ. რამდენიმე დღით ადრე უნგრეთის პრემიერ-მინისტრმა ვიქტორ ორბანმა განაცხადა, რომ ევროკომისიის კონფიდენციალური დოკუმენტი ითვალისწინებს ევროკავშირში უკრაინის მიღებას 2027...

Feed icon
რადიო თავისუფლება
Attribution+

გერმანიის ფედერალურმა კანცლერმა ფრიდრიხ მერცმა გამორიცხა, რომ უკრაინა ევროკავშირის წევრი გახდება 2027 წლის იანვრიდან. „ეს შეუძლებელია“, - განაცხადა მერცმა. გერმანული მედიასაშუალებების, dpa-ს და DW-ს ინფორმაციით, ფედერალურმა კანცლერმა ეს განცხადება 28 იანვარს გააკეთა ბერლინში, მმართველი კოალიციის კომიტეტის სხდომის შემდეგ. რამდენიმე დღით ადრე უნგრეთის პრემიერ-მინისტრმა ვიქტორ ორბანმა განაცხადა, რომ ევროკომისიის კონფიდენციალური დოკუმენტი ითვალისწინებს ევროკავშირში უკრაინის მიღებას 2027...

У Гродне мадэрнізуюць легендарнае кафэ “Спадчына” па вул. Лідская, 21а. Падрабязнасці праекта пакуль невядомыя. Вытворчае таварыства з абмежаванай адказнасцю “Будінсервіс” Гродна выбірае генпадрадчыка для выканання падрадных работ і пастаўкі абсталявання. На гэта выдаткуюць 391 069 рублёў. “Спадчына” – гэта кафэ Камбіната школьнага харчавання Кастрычніцкага раёна. Там прапануюць беларускую і еўрапейскую кухню. Прымаюць заказы на правядзенне [...]

Feed icon
Hrodna.life
Attribution+

У Гродне мадэрнізуюць легендарнае кафэ “Спадчына” па вул. Лідская, 21а. Падрабязнасці праекта пакуль невядомыя. Вытворчае таварыства з абмежаванай адказнасцю “Будінсервіс” Гродна выбірае генпадрадчыка для выканання падрадных работ і пастаўкі абсталявання. На гэта выдаткуюць 391 069 рублёў. “Спадчына” – гэта кафэ Камбіната школьнага харчавання Кастрычніцкага раёна. Там прапануюць беларускую і еўрапейскую кухню. Прымаюць заказы на правядзенне [...]

Après la réélection de son candidat avec un score de 53,66% au terme de la présidentielle du 12 octobre 2025, le Rassemblement démocratique du peuple camerounais (RDPC), doit faire face à d’importants défis lors des prochaines élections des députés et conseillers municipaux. Certains hiérarques au sommet du parti espèrent un report de ces échéances prévues cette année.

Feed icon
Radio France Internationale
Attribution+

Après la réélection de son candidat avec un score de 53,66% au terme de la présidentielle du 12 octobre 2025, le Rassemblement démocratique du peuple camerounais (RDPC), doit faire face à d’importants défis lors des prochaines élections des députés et conseillers municipaux. Certains hiérarques au sommet du parti espèrent un report de ces échéances prévues cette année.

Every nation eventually faces a defining choice: whether it will be governed by the rule The post Opinion| Rule of law or digital anarchy: Why Amb. Achol Abel Aguek’s cyber bullies must be held accountable appeared first on Radio Tamazuj.

Feed icon
Radio Tamazuj
Attribution+

Every nation eventually faces a defining choice: whether it will be governed by the rule The post Opinion| Rule of law or digital anarchy: Why Amb. Achol Abel Aguek’s cyber bullies must be held accountable appeared first on Radio Tamazuj.

«Россияне нанесли удары беспилотниками по частному сектору в Вольнянске. Разрушены дома, возникли пожары», – написал Федоров в телеграм-канале

Feed icon
Радио Свобода
Attribution+

«Россияне нанесли удары беспилотниками по частному сектору в Вольнянске. Разрушены дома, возникли пожары», – написал Федоров в телеграм-канале

Міністэрства замежных спраў Літвы 28 студзеня выклікала часовага паверанага амбасады Беларусі для ўручэньня дыпляматычнай ноты пратэсту праз аднаўленьне запуску паветраных балёнаў зь беларускай тэрыторыі.

Feed icon
Радыё Свабода/Радыё Свабодная Эўропа
Attribution+

Міністэрства замежных спраў Літвы 28 студзеня выклікала часовага паверанага амбасады Беларусі для ўручэньня дыпляматычнай ноты пратэсту праз аднаўленьне запуску паветраных балёнаў зь беларускай тэрыторыі.

북한 당국이 김정은 위원장의 생일(1월 8일)을 맞아 전국의 소학교 학생들에게 ‘원수님의 선물’을 공급했습니다. 하지만 품질이 너무 낮아 일부 주민들은 중앙당에 신고까지 한 것으로 전해졌습니다.

Feed icon
자유아시아방송
Attribution+

북한 당국이 김정은 위원장의 생일(1월 8일)을 맞아 전국의 소학교 학생들에게 ‘원수님의 선물’을 공급했습니다. 하지만 품질이 너무 낮아 일부 주민들은 중앙당에 신고까지 한 것으로 전해졌습니다.

41 minutes

Radio Slobodna Evropa/Radio Liberty
Feed icon

Nedavni napad ogranka takozvane Islamske države na kineske državljane u Avganistanu pokrenuo je pitanja o njenim aktivnostima, dok analitičari kažu da bi politika Pekinga u Sinđangu i želja da se talibanima uskrate kineske investicije mogli biti motivi za napade.

Feed icon
Radio Slobodna Evropa/Radio Liberty
Public Domain

Nedavni napad ogranka takozvane Islamske države na kineske državljane u Avganistanu pokrenuo je pitanja o njenim aktivnostima, dok analitičari kažu da bi politika Pekinga u Sinđangu i želja da se talibanima uskrate kineske investicije mogli biti motivi za napade.

Bakı Ağır Cinayətlər Məhkəməsi "MeydanTV işi" üzrə həbsdə olan jurnalist Şəmşad Ağanın anası Zərifə Ağayevanın dəfnində iştirak etməsinə icazə verib.

Feed icon
Azad Avropa/Azadlıq Radioları
Public Domain

Bakı Ağır Cinayətlər Məhkəməsi "MeydanTV işi" üzrə həbsdə olan jurnalist Şəmşad Ağanın anası Zərifə Ağayevanın dəfnində iştirak etməsinə icazə verib.

Irani po bëhet gati për një sulm të mundshëm, teksa Shtetet e Bashkuara kanë dislokuar asete kyç ushtarake, përfshirë një aeroplanmbajtës dhe bombardues të tjerë në Lindjen e Mesme.

Feed icon
Radio Evropa e Lirë
Attribution+

Irani po bëhet gati për një sulm të mundshëm, teksa Shtetet e Bashkuara kanë dislokuar asete kyç ushtarake, përfshirë një aeroplanmbajtës dhe bombardues të tjerë në Lindjen e Mesme.

在成立7年多後,查核中心第一次舉辦了讀者見面會,邀請所有讀者參加;希望走出網路世界,與讀者面對面的交流,讓讀者看到查核工作背後的人與思考,讓讀者更了解事實查核與查核中心——並一起思考當前台灣社會溝通困境的解方。 〈【北中南讀者見面會】揭開查核中心神秘面紗 開箱事實查核〉這篇文章最早發佈於《台灣事實查核中心》。

Feed icon
台灣事實查核中心
Attribution+

在成立7年多後,查核中心第一次舉辦了讀者見面會,邀請所有讀者參加;希望走出網路世界,與讀者面對面的交流,讓讀者看到查核工作背後的人與思考,讓讀者更了解事實查核與查核中心——並一起思考當前台灣社會溝通困境的解方。 〈【北中南讀者見面會】揭開查核中心神秘面紗 開箱事實查核〉這篇文章最早發佈於《台灣事實查核中心》。