Azkenaldian gogortu egin dira Ukrainak Errusiari egindako erasoak. Martxoaren 9tik 15era bitartean, herrialdeko sei eskualde, Mosku eta Leningrado barne, baita hegoaldeko Errusia, Volgako erribera, iparraldeko Kaukaso eta ipar-mendebaldeko eskualdea ere, droneekin eraso zituzten. Martxoan, Ukrainak Errusiako petrolio esportatzaileen hiru azpiegitura nagusiei eraso die: Novorosisk Itsaso Beltzean, eta Primorsk eta Ust-Luga Baltikoan. Eraso horiek Errusiak petrolioa esportatzeko duen ahalmena %40 inguru murriztu dute, Reuters agentziak egindako kalkuluen arabera. Reuters agentziak ez du murrizketa horren iraupenari buruzko estimaziorik egin. Era berean, Errusiako merkataritza ontzien edo lehengai errusiarrak garraiatzen dituzten atzerriko ontzien aurkako erasoak ere gertatzen dira. Urtarrilaren 8az geroztik, droneekin egindako erasoen, atxiloketen edo ontzi horien ikuskapenen bederatzi kasu zenbatu dira, guztiak legez kanpokoak eta pirateria ekintzatzat hartzen direnak. Europako komunikabideek oso informazio gutxi ematen dute eraso horietako biktima zibil errusiarrei buruz, Errusiak Ukrainako instalazioei egindako erasoen ondorioekin alderatuta behintzat, baina Errusian informazio fluxua zabala eta egunerokoa da. Martxoaren azken astean 133 zibil hil dira Errusian Ukrainaren erasoetan, Errusiako txosten ofizialen arabera. Analista eta komentarista errusiarren iritzi komuna da eraso horiek guztiak Europako segurtasun agentzien eta militarren konplizitatearekin egiten ari direla, eta batzuetan lankidetza estuan, bereziki ingelesekin. Amerikar eta britainiar hegazkin eta drone espioiak Itsaso Beltzaren, Baltikoaren eta Ipar Errusiaren gainetik hegan egiten dute, Ukrainari informazioa denbora errealean eskainiz Errusian helburuak hautatu eta kolpatzeko. Amerikar eta britainiar hegazkin eta drone espioiak Itsaso Beltzaren, Baltikoaren eta Ipar Errusiaren gainetik hegan egiten dute, Ukrainari informazioa denbora errealean eskainiz Errusian helburuak hautatu eta kolpatzeko Moskun nahigabezko marmar bat dago, Kremlinek ez dielako erasoei erantzuten. Drone eta hegazkin horiek bota beharko lirateke, proposatzen da. Irani aktiboki lagundu beharko litzaioke eta mendebaldarrei txanpon berarekin erantzun, esaten da. Telebistako saio batzuetan, presidentearen izena aipatu gabe, agintari gorenari zuzenean aurpegiratu zaio bere uzkurkeria. Erantzun ezak ahultasun irudia ematen du, eta herrialdearen etsaiak animatzen ditu erasoak jarraitzera eta areagotzera, esaten da. Europa erabat inplikatuta dago horretan guztian. "Joan den hilean 3500 drone, 18.000 artilleria jaurtigai eta hiru milioi kartutxo eman genizkion Ukrainari", adierazi zion martxoaren 16an John Healey Ingalaterrako Defentsa ministroak The Guardian egunkariari. Suediarrek, frantziarrek, britainiarrek eta baltikokoek zamaontzien jazarpenean eta markatzean parte hartzen dute. Militar ingelesei ontzi errusiarrak hartzeko baimena eman zaie berriki. Ukrainar armak Europako nazioetan ekoizteko kontratuak martxan daude, besteak beste, Espainian. Baltikoko Errusiako portuen aurkako droneek NATOren, Letoniaren eta Estoniaren aire espazioa hegaldatu dute, Europako armadek zainduta, Espainiakoa barne. Aldi berean, ageriko loturak daude Ukrainako frontearen eta Iranen aurkako gerraren artean. Iranen aurkako operazio amerikarraren aginte zentroa Ramsteinen (Alemania) dago. Estatu Batuetako bonbaketariak Fairfordetik (Ingalaterra) aireratzen dira misioetarako Iranen aurkako operazio amerikarraren aginte zentroa Ramsteinen (Alemania) dago. Estatu Batuetako bonbaketariak Fairfordetik (Ingalaterra) aireratzen dira misioetarako. Hornikuntza operazioek Avianon (Italia) eta Le Tuben (Frantzia) dute basea. Lajeseko basea, Azoresen (Portugal), logistika militar transatlantikoaren etapa garrantzitsua da, eta hegazkin espioiek Kretako Souda (Grezia) eta Akrotiri (Zipre) baseetatik lan egiten dute. Bertatik, Gazako sarraskian modu aktiboenean laguntzen zuten. Keir Starmer Britainia Handiko lehen ministroak dio bere lurraldetik abiatzen diren bonbaketarien ekintza "defentsiboa" dela, Fridrich Merz Alemaniako kantzilerrak dio Washingtonekin sinatutako akordioen ondorioz amerikarren operazioak baimentzea beste erremediorik ez duela, baina hori ez dela bere gerra, eta Frantziako Defentsa ministroak dio "berhornidurarako hegazkin bat gasolindegi bat dela, ez borrokarako hegazkin bat". Horretaz guztiaz egunero hitz egiten da errusiar hedabideetan. Askok galdetzen dute zer gehiago gertatu behar duen Kremlinek jasaten ari den neurri militarren parekoak hartu ditzan, Europako herrialdeen aurka, eta bereziki Ingalaterraren aurka Iranek droneak eman zizkion Errusiari bere garaian, dirudienez honek hobetu eta sofistikatu dituena, eta orain Errusia mesedea itzultzen ari da Kaspiar Itsasoan zeharreko hornidura jario batekin. Martxoaren 18an, Israelek fluxu horren azpiegiturei eraso zien Irango Bandar Anzali portu hirian, Kaspioren hegoaldeko kostaldean. Israelgo txostenak "dozenaka ontzi suntsitu" zirela aipatu zuen, baita "Irango armadaren aginte-postu zentrala eta ontzi militarrak konpontzeko eta mantentzeko erabilitako azpiegiturak" ere. Moskuk gezurtatu egin zituen erasoan Errusiako garraio-ontziak ere suntsitu zirela zioten txostenak, eta Kremlineko bozeramaile Dmitri Pskovek adierazi zuen gatazka Kaspiar itsasora zabaltzea "oso negatiboa" izango litzatekeela. Bestalde, Errusiako kanpo bozeramaile María Zajárovak "neurri politiko eta diplomatikoekin" mehatxu egin zuen errusiar ontzien edo errusiar merkantziak garraiatzen dituzten ontzien eraso eta ikuskapenengatik... Hori guztia oso gutxi da Putinen uzkurkeria kritikatzen dutenentzako, presidenteak harreman zuzenak ditu Netanyahurekin, zeinarekin telefonoz hitz egin baitu erregulartasunez azken hilabeteetan. Kremlinek Trumpen negoziazio joko anbiguoa mantentzen du, operazioan Atzerri Ministerioa baztertuz. Oraingoz, esparru horrek ez du emaitzarik eman, eta, ondorioz, horri guztiari buruzko haserrea areagotzen ari da. Askok galdetzen dute zer gehiago gertatu behar duen Kremlinek jasaten ari den neurri militarren parekoak hartu ditzan, Europako herrialdeen aurka, eta bereziki Ingalaterraren aurka. Ez dago argi Kremlinen erantzun falta horren atzean kalkulu zuhur eta inteligente bat ote dagoen, denborak bere alde lan egiten duela pentsatuta, ala Errusiaren ahuleziaren adierazpen hutsa ote den.

Feed icon
ARGIA
CC BY-SA🅭🅯🄎

Azkenaldian gogortu egin dira Ukrainak Errusiari egindako erasoak. Martxoaren 9tik 15era bitartean, herrialdeko sei eskualde, Mosku eta Leningrado barne, baita hegoaldeko Errusia, Volgako erribera, iparraldeko Kaukaso eta ipar-mendebaldeko eskualdea ere, droneekin eraso zituzten. Martxoan, Ukrainak Errusiako petrolio esportatzaileen hiru azpiegitura nagusiei eraso die: Novorosisk Itsaso Beltzean, eta Primorsk eta Ust-Luga Baltikoan. Eraso horiek Errusiak petrolioa esportatzeko duen ahalmena %40 inguru murriztu dute, Reuters agentziak egindako kalkuluen arabera. Reuters agentziak ez du murrizketa horren iraupenari buruzko estimaziorik egin. Era berean, Errusiako merkataritza ontzien edo lehengai errusiarrak garraiatzen dituzten atzerriko ontzien aurkako erasoak ere gertatzen dira. Urtarrilaren 8az geroztik, droneekin egindako erasoen, atxiloketen edo ontzi horien ikuskapenen bederatzi kasu zenbatu dira, guztiak legez kanpokoak eta pirateria ekintzatzat hartzen direnak. Europako komunikabideek oso informazio gutxi ematen dute eraso horietako biktima zibil errusiarrei buruz, Errusiak Ukrainako instalazioei egindako erasoen ondorioekin alderatuta behintzat, baina Errusian informazio fluxua zabala eta egunerokoa da. Martxoaren azken astean 133 zibil hil dira Errusian Ukrainaren erasoetan, Errusiako txosten ofizialen arabera. Analista eta komentarista errusiarren iritzi komuna da eraso horiek guztiak Europako segurtasun agentzien eta militarren konplizitatearekin egiten ari direla, eta batzuetan lankidetza estuan, bereziki ingelesekin. Amerikar eta britainiar hegazkin eta drone espioiak Itsaso Beltzaren, Baltikoaren eta Ipar Errusiaren gainetik hegan egiten dute, Ukrainari informazioa denbora errealean eskainiz Errusian helburuak hautatu eta kolpatzeko. Amerikar eta britainiar hegazkin eta drone espioiak Itsaso Beltzaren, Baltikoaren eta Ipar Errusiaren gainetik hegan egiten dute, Ukrainari informazioa denbora errealean eskainiz Errusian helburuak hautatu eta kolpatzeko Moskun nahigabezko marmar bat dago, Kremlinek ez dielako erasoei erantzuten. Drone eta hegazkin horiek bota beharko lirateke, proposatzen da. Irani aktiboki lagundu beharko litzaioke eta mendebaldarrei txanpon berarekin erantzun, esaten da. Telebistako saio batzuetan, presidentearen izena aipatu gabe, agintari gorenari zuzenean aurpegiratu zaio bere uzkurkeria. Erantzun ezak ahultasun irudia ematen du, eta herrialdearen etsaiak animatzen ditu erasoak jarraitzera eta areagotzera, esaten da. Europa erabat inplikatuta dago horretan guztian. "Joan den hilean 3500 drone, 18.000 artilleria jaurtigai eta hiru milioi kartutxo eman genizkion Ukrainari", adierazi zion martxoaren 16an John Healey Ingalaterrako Defentsa ministroak The Guardian egunkariari. Suediarrek, frantziarrek, britainiarrek eta baltikokoek zamaontzien jazarpenean eta markatzean parte hartzen dute. Militar ingelesei ontzi errusiarrak hartzeko baimena eman zaie berriki. Ukrainar armak Europako nazioetan ekoizteko kontratuak martxan daude, besteak beste, Espainian. Baltikoko Errusiako portuen aurkako droneek NATOren, Letoniaren eta Estoniaren aire espazioa hegaldatu dute, Europako armadek zainduta, Espainiakoa barne. Aldi berean, ageriko loturak daude Ukrainako frontearen eta Iranen aurkako gerraren artean. Iranen aurkako operazio amerikarraren aginte zentroa Ramsteinen (Alemania) dago. Estatu Batuetako bonbaketariak Fairfordetik (Ingalaterra) aireratzen dira misioetarako Iranen aurkako operazio amerikarraren aginte zentroa Ramsteinen (Alemania) dago. Estatu Batuetako bonbaketariak Fairfordetik (Ingalaterra) aireratzen dira misioetarako. Hornikuntza operazioek Avianon (Italia) eta Le Tuben (Frantzia) dute basea. Lajeseko basea, Azoresen (Portugal), logistika militar transatlantikoaren etapa garrantzitsua da, eta hegazkin espioiek Kretako Souda (Grezia) eta Akrotiri (Zipre) baseetatik lan egiten dute. Bertatik, Gazako sarraskian modu aktiboenean laguntzen zuten. Keir Starmer Britainia Handiko lehen ministroak dio bere lurraldetik abiatzen diren bonbaketarien ekintza "defentsiboa" dela, Fridrich Merz Alemaniako kantzilerrak dio Washingtonekin sinatutako akordioen ondorioz amerikarren operazioak baimentzea beste erremediorik ez duela, baina hori ez dela bere gerra, eta Frantziako Defentsa ministroak dio "berhornidurarako hegazkin bat gasolindegi bat dela, ez borrokarako hegazkin bat". Horretaz guztiaz egunero hitz egiten da errusiar hedabideetan. Askok galdetzen dute zer gehiago gertatu behar duen Kremlinek jasaten ari den neurri militarren parekoak hartu ditzan, Europako herrialdeen aurka, eta bereziki Ingalaterraren aurka Iranek droneak eman zizkion Errusiari bere garaian, dirudienez honek hobetu eta sofistikatu dituena, eta orain Errusia mesedea itzultzen ari da Kaspiar Itsasoan zeharreko hornidura jario batekin. Martxoaren 18an, Israelek fluxu horren azpiegiturei eraso zien Irango Bandar Anzali portu hirian, Kaspioren hegoaldeko kostaldean. Israelgo txostenak "dozenaka ontzi suntsitu" zirela aipatu zuen, baita "Irango armadaren aginte-postu zentrala eta ontzi militarrak konpontzeko eta mantentzeko erabilitako azpiegiturak" ere. Moskuk gezurtatu egin zituen erasoan Errusiako garraio-ontziak ere suntsitu zirela zioten txostenak, eta Kremlineko bozeramaile Dmitri Pskovek adierazi zuen gatazka Kaspiar itsasora zabaltzea "oso negatiboa" izango litzatekeela. Bestalde, Errusiako kanpo bozeramaile María Zajárovak "neurri politiko eta diplomatikoekin" mehatxu egin zuen errusiar ontzien edo errusiar merkantziak garraiatzen dituzten ontzien eraso eta ikuskapenengatik... Hori guztia oso gutxi da Putinen uzkurkeria kritikatzen dutenentzako, presidenteak harreman zuzenak ditu Netanyahurekin, zeinarekin telefonoz hitz egin baitu erregulartasunez azken hilabeteetan. Kremlinek Trumpen negoziazio joko anbiguoa mantentzen du, operazioan Atzerri Ministerioa baztertuz. Oraingoz, esparru horrek ez du emaitzarik eman, eta, ondorioz, horri guztiari buruzko haserrea areagotzen ari da. Askok galdetzen dute zer gehiago gertatu behar duen Kremlinek jasaten ari den neurri militarren parekoak hartu ditzan, Europako herrialdeen aurka, eta bereziki Ingalaterraren aurka. Ez dago argi Kremlinen erantzun falta horren atzean kalkulu zuhur eta inteligente bat ote dagoen, denborak bere alde lan egiten duela pentsatuta, ala Errusiaren ahuleziaren adierazpen hutsa ote den.

Пакистан дејствувал како посредник меѓу Иран и САД во последните неколку недели, пренесувајќи пораки меѓу двете земји

Feed icon
META.mk
CC BY-NC🅭🅯🄏

Пакистан дејствувал како посредник меѓу Иран и САД во последните неколку недели, пренесувајќи пораки меѓу двете земји

Баш прокурор Максат Асаналиев өзүнчө Тергөө комитетин түзүү боюнча пикирин билдирди. Ал Жогорку Кеңештин жыйынында депутаттардын суроолоруна жооп берип жатып, коомдо резонанс жараткан, оор, экономикалык жана кызматтык кылмыштарды Тергөө комитетине берүү туура болорун айтты. Асаналиев учурда тергөө ички иштер, коопсуздук органдарында, Бажы жана Жаза аткаруу кызматтарында, Аскер прокуратурасында бар экенин, бирок азырынча бул багыттагы мыйзамдын долбоорун көрө электигин...

Feed icon
Азаттык үналгысы
Attribution+

Баш прокурор Максат Асаналиев өзүнчө Тергөө комитетин түзүү боюнча пикирин билдирди. Ал Жогорку Кеңештин жыйынында депутаттардын суроолоруна жооп берип жатып, коомдо резонанс жараткан, оор, экономикалык жана кызматтык кылмыштарды Тергөө комитетине берүү туура болорун айтты. Асаналиев учурда тергөө ички иштер, коопсуздук органдарында, Бажы жана Жаза аткаруу кызматтарында, Аскер прокуратурасында бар экенин, бирок азырынча бул багыттагы мыйзамдын долбоорун көрө электигин...

Через атаки РФ є знеструмлення у кількох областях. Йдеться про Запорізьку, Дніпропетровську, Харківську і Сумську області

Feed icon
Радіо Свобода
Attribution+

Через атаки РФ є знеструмлення у кількох областях. Йдеться про Запорізьку, Дніпропетровську, Харківську і Сумську області

Amerikai, brit és nyugat-európai vendégkutatók magánszférájukra hivatkozva az Orbán-kormány által közpénzből finanszírozott Danube Institute-tal kötött, gyakran milliós szerződéseik anonimizálását kérték.

Feed icon
Átlátszó
CC BY-NC-SA🅭🅯🄏🄎

Amerikai, brit és nyugat-európai vendégkutatók magánszférájukra hivatkozva az Orbán-kormány által közpénzből finanszírozott Danube Institute-tal kötött, gyakran milliós szerződéseik anonimizálását kérték.

У цэнтры Гродна археолагі выявілі сумеснае пахаванне маці і дзіцяці. Знаходку зрабілі падчас даследаванняў старажытных могілак канца XVI — пачатку XVII стагоддзя ў цэнтры горада. Нядаўна, падчас будаўніцтва гандлёва-адміністрацыйнага цэнтра на вуліцы Малой Траецкай, рабочыя знайшлі астанкі больш як 20 чалавек. Верагодна, будаўнікі натрапілі на невядомыя раней могілкі XVI–XVII стагоддзяў. На месца прыехалі археолагі, будаўніцтва [...]

Feed icon
Hrodna.life
Attribution+

У цэнтры Гродна археолагі выявілі сумеснае пахаванне маці і дзіцяці. Знаходку зрабілі падчас даследаванняў старажытных могілак канца XVI — пачатку XVII стагоддзя ў цэнтры горада. Нядаўна, падчас будаўніцтва гандлёва-адміністрацыйнага цэнтра на вуліцы Малой Траецкай, рабочыя знайшлі астанкі больш як 20 чалавек. Верагодна, будаўнікі натрапілі на невядомыя раней могілкі XVI–XVII стагоддзяў. На месца прыехалі археолагі, будаўніцтва [...]

In the 2024 presidential election, over 55% of Ohioans voted for a twice impeached convicted felon whose conspiracy to steal the election he lost in 2020 culminated in a violent attack on the U.S. Capitol. Donald Trump racked up his biggest win ever in Ohio. More than 3,180,000 voters put their trust in the serial […]

Feed icon
Ohio Capital Journal
CC BY-NC-ND🅭🅯🄏⊜

In the 2024 presidential election, over 55% of Ohioans voted for a twice impeached convicted felon whose conspiracy to steal the election he lost in 2020 culminated in a violent attack on the U.S. Capitol. Donald Trump racked up his biggest win ever in Ohio. More than 3,180,000 voters put their trust in the serial […]

Una campanya publicitària de Coca-Cola a València ha generat controvèrsia aquests dies arran d’una pifiada lingüística en un anunci de gran format situat a la Gran Via. La iniciativa, que pretenia connectar la marca amb una de les tradicions més arrelades del País Valencià, ha acabat provocant crítiques per una errada ortogràfica que no ha passat desapercebuda. L’anunci inclou la frase “L’esmorzaret en el bar de sempre”, però amb una incorrecció evident: “esmorçaet”. Hi han canviat la “z” per una “ç” i s’hi han deixat la “r”.   A veure @CocaCola i @AjuntamentVLC , com podeu ser tan inútils? A València anem al bar de sempre a esmorzar no a “esmorçal” Quina vergonya! pic.twitter.com/bmiLflH1vY — María L 🇵🇸 🇬🇱 🇹🇷 🇨🇺 (@marialozano777) April 6, 2026   La polèmica ha crescut especialment a les xarxes socials, ja que alguns usuaris han compartit imatges de la lona publicitària i han expressat la seua sorpresa davant la falta de revisió lingüística. El cas ha generat debat sobre la qualitat de les campanyes publicitàries en valencià i la necessitat de fer un ús correcte de la llengua en espais públics. La campanya tenia com a objectiu associar el consum del refresc amb l’“esmorzaret”, però l’errada ha acabat eclipsant el missatge principal i ha posat en qüestió el procés de revisió de continguts de la marca. “Açò és el que passa quan convertim el valencià en un reducte folklòric i res més. ‘L’esmorçaet’ by Coca-Cola”, comenta @perfilomega. Aquesta qüestió ha sigut recurrent en les reaccions públiques, que apunten a una manca de control en la producció de la campanya.   Açò és el que passa quan convertim el valencià en un reducte folcòric i res més. "L'esmorçaet" by coca-cola. pic.twitter.com/xqcgIjJXZW — ω (@perfilomega) April 5, 2026   L’episodi també ha obert un debat més ampli sobre el tractament del valencià en la publicitat institucional i comercial, així com sobre la responsabilitat de les grans marques a l’hora de respectar i promoure un ús correcte de la llengua. Així, el que pretenia ser una acció de proximitat cultural amb el País Valencià i la nostra llengua, s’ha convertit en un exemple de com una errada lingüística pot condicionar la percepció d’una campanya sencera.

Feed icon
Racó Català
CC BY-NC-ND🅭🅯🄏⊜

Una campanya publicitària de Coca-Cola a València ha generat controvèrsia aquests dies arran d’una pifiada lingüística en un anunci de gran format situat a la Gran Via. La iniciativa, que pretenia connectar la marca amb una de les tradicions més arrelades del País Valencià, ha acabat provocant crítiques per una errada ortogràfica que no ha passat desapercebuda. L’anunci inclou la frase “L’esmorzaret en el bar de sempre”, però amb una incorrecció evident: “esmorçaet”. Hi han canviat la “z” per una “ç” i s’hi han deixat la “r”.   A veure @CocaCola i @AjuntamentVLC , com podeu ser tan inútils? A València anem al bar de sempre a esmorzar no a “esmorçal” Quina vergonya! pic.twitter.com/bmiLflH1vY — María L 🇵🇸 🇬🇱 🇹🇷 🇨🇺 (@marialozano777) April 6, 2026   La polèmica ha crescut especialment a les xarxes socials, ja que alguns usuaris han compartit imatges de la lona publicitària i han expressat la seua sorpresa davant la falta de revisió lingüística. El cas ha generat debat sobre la qualitat de les campanyes publicitàries en valencià i la necessitat de fer un ús correcte de la llengua en espais públics. La campanya tenia com a objectiu associar el consum del refresc amb l’“esmorzaret”, però l’errada ha acabat eclipsant el missatge principal i ha posat en qüestió el procés de revisió de continguts de la marca. “Açò és el que passa quan convertim el valencià en un reducte folklòric i res més. ‘L’esmorçaet’ by Coca-Cola”, comenta @perfilomega. Aquesta qüestió ha sigut recurrent en les reaccions públiques, que apunten a una manca de control en la producció de la campanya.   Açò és el que passa quan convertim el valencià en un reducte folcòric i res més. "L'esmorçaet" by coca-cola. pic.twitter.com/xqcgIjJXZW — ω (@perfilomega) April 5, 2026   L’episodi també ha obert un debat més ampli sobre el tractament del valencià en la publicitat institucional i comercial, així com sobre la responsabilitat de les grans marques a l’hora de respectar i promoure un ús correcte de la llengua. Així, el que pretenia ser una acció de proximitat cultural amb el País Valencià i la nostra llengua, s’ha convertit en un exemple de com una errada lingüística pot condicionar la percepció d’una campanya sencera.

Detaje të reja nga prapaskenat e marrëveshjes dyjavore të armëpushimit mes SHBA-së dhe Iran hedhin dritë mbi një proces të mbushur me tension, presion dhe negociata të ethshme, ku vendimtare rezultoi ndërhyrja e udhëheqjes iraniane, shruan Top Channel. Sipas një raporti të Axios, udhëheqësi i ri i Teheranit, Mojtaba Khamenei, dha sinjalin vendimtar duke udhëzuar […]

Feed icon
Portalb
CC BY🅭🅯

Detaje të reja nga prapaskenat e marrëveshjes dyjavore të armëpushimit mes SHBA-së dhe Iran hedhin dritë mbi një proces të mbushur me tension, presion dhe negociata të ethshme, ku vendimtare rezultoi ndërhyrja e udhëheqjes iraniane, shruan Top Channel. Sipas një raporti të Axios, udhëheqësi i ri i Teheranit, Mojtaba Khamenei, dha sinjalin vendimtar duke udhëzuar […]

Serbia: soffocati dallo smog
CC BY-NC-ND🅭🅯🄏⊜

33 minutes

Osservatorio Balcani e Caucaso
Feed icon

Mi chiamo Ivana Nikolić e scrivo queste righe non solo come giornalista, ma come cittadina serba e madre di due bambini piccoli. Vivo in una delle città più inquinate della Serbia. Non importa tanto in quale città, perché nella stragrande maggioranza delle città serbe, da fine ottobre a fine marzo, l’aria si può annusare, percepire [...] The post Serbia: soffocati dallo smog appeared first on Osservatorio Balcani Caucaso Transeuropa.

Feed icon
Osservatorio Balcani e Caucaso
CC BY-NC-ND🅭🅯🄏⊜

Mi chiamo Ivana Nikolić e scrivo queste righe non solo come giornalista, ma come cittadina serba e madre di due bambini piccoli. Vivo in una delle città più inquinate della Serbia. Non importa tanto in quale città, perché nella stragrande maggioranza delle città serbe, da fine ottobre a fine marzo, l’aria si può annusare, percepire [...] The post Serbia: soffocati dallo smog appeared first on Osservatorio Balcani Caucaso Transeuropa.

Сообщается о пожаре

Feed icon
Радио Свобода
Attribution+

Сообщается о пожаре

Сообщается о пожаре

Feed icon
Радио Свобода
Attribution+

Сообщается о пожаре

O eventuală retragere a PSD din coaliție ar însemna că se deschide calea unui vot pentru o moțiune de cenzură AUR, spune la RFI Vlad Gheorghe, consilier onorific al premierului Ilie Bolojan. În opinia sa, reforma adevărată a statului nu mai este posibilă, în condițiile tensiunilor din coaliție. El crede totuși că un Guvern minoritar ar avea o apetență mai mare pentru unele reforme.

Feed icon
Radio France Internationale
Attribution+

O eventuală retragere a PSD din coaliție ar însemna că se deschide calea unui vot pentru o moțiune de cenzură AUR, spune la RFI Vlad Gheorghe, consilier onorific al premierului Ilie Bolojan. În opinia sa, reforma adevărată a statului nu mai este posibilă, în condițiile tensiunilor din coaliție. El crede totuși că un Guvern minoritar ar avea o apetență mai mare pentru unele reforme.

Le vice-président américain J.D. Vance, en visite à Budapest, a vanté, mardi 7 avril, les mérites du Premier ministre hongrois Viktor Orban face à ce qu'il a dénoncé comme des interférences de Bruxelles. Nous sommes à quelques jours d'élections législatives pour lesquelles le dirigeant nationaliste semble en mauvaise posture.

Feed icon
Radio France Internationale
Attribution+

Le vice-président américain J.D. Vance, en visite à Budapest, a vanté, mardi 7 avril, les mérites du Premier ministre hongrois Viktor Orban face à ce qu'il a dénoncé comme des interférences de Bruxelles. Nous sommes à quelques jours d'élections législatives pour lesquelles le dirigeant nationaliste semble en mauvaise posture.

38 minutes

Ազատ Եվրոպա/Ազատություն
Feed icon

Ֆրանսիայի նախագահը հայտարարել է, որ ողջունում է Իրանի և ԱՄՆ-ի միջև հրադադարը:

Feed icon
Ազատ Եվրոպա/Ազատություն
Public Domain

Ֆրանսիայի նախագահը հայտարարել է, որ ողջունում է Իրանի և ԱՄՆ-ի միջև հրադադարը:

随着中国各地监控系统持续扩展,一组关于城市摄像头数量的统计近日在社交平台引发关注。相关数据被转发后,引发对城市监控密度的讨论。一些观察者提到,在部分特大城市,摄像头数量已接近常住人口规模。

Feed icon
自由亚洲电台
Attribution+

随着中国各地监控系统持续扩展,一组关于城市摄像头数量的统计近日在社交平台引发关注。相关数据被转发后,引发对城市监控密度的讨论。一些观察者提到,在部分特大城市,摄像头数量已接近常住人口规模。

ისრაელის არმიის ავიაციამ 8 აპრილს ლიბანში ისევ დაბომბა ირანის მიერ მხარდაჭერილი ჰეზბოლას პოზიციები. თავის მხრივ, ჰეზბოლამ ისრაელზე მორიგი სარაკეტო შეტევის შესახებ განაცხადა. მას შემდეგ, რაც 7 აპრილს აშშ და ირანი დასთანხმდნენ პაკისტანის წინადადებას ორი კვირით ცეცხლის შეწყვეტისა და ჰორმუზის სრუტის გახსნის შესახებ, პაკისტანის პრემიერ-მინისტრმა შეჰბაზ შარიფმა განაცხადა, რომ ცეცხლის დაუყოვნებლივ შეწყვეტა ლიბანსაც მოიცავს.ისრაელმა, რომელმაც შეერთებულ შტატებთან ერთად ირანის წინააღმდეგ სამხედრო...

Feed icon
რადიო თავისუფლება
Attribution+

ისრაელის არმიის ავიაციამ 8 აპრილს ლიბანში ისევ დაბომბა ირანის მიერ მხარდაჭერილი ჰეზბოლას პოზიციები. თავის მხრივ, ჰეზბოლამ ისრაელზე მორიგი სარაკეტო შეტევის შესახებ განაცხადა. მას შემდეგ, რაც 7 აპრილს აშშ და ირანი დასთანხმდნენ პაკისტანის წინადადებას ორი კვირით ცეცხლის შეწყვეტისა და ჰორმუზის სრუტის გახსნის შესახებ, პაკისტანის პრემიერ-მინისტრმა შეჰბაზ შარიფმა განაცხადა, რომ ცეცხლის დაუყოვნებლივ შეწყვეტა ლიბანსაც მოიცავს.ისრაელმა, რომელმაც შეერთებულ შტატებთან ერთად ირანის წინააღმდეგ სამხედრო...

Nga një fshat i Gostivarit deri te një mision që po shkruan historinë e rikthimit të njeriut drejt Hënës. Albion Rexhepi është një nga emrat shqiptarë që sot lidhen me një prej projekteve më të mëdha dhe më ambicioze të NASA-s, Artemis II. Me një rol drejtues në kompaninë DEWETRON në Shtetet e Bashkuara të […]

Feed icon
Portalb
CC BY🅭🅯

Nga një fshat i Gostivarit deri te një mision që po shkruan historinë e rikthimit të njeriut drejt Hënës. Albion Rexhepi është një nga emrat shqiptarë që sot lidhen me një prej projekteve më të mëdha dhe më ambicioze të NASA-s, Artemis II. Me një rol drejtues në kompaninë DEWETRON në Shtetet e Bashkuara të […]

В ночь на среду, 8 апреля, США и Иран договорились о двухнедельном прекращении огня. О соглашении было объявлено менее чем за час до истечения срока ультиматума президента Дональда Трампа, грозившего «уничтожить» Иран. Обе стороны заявили о своей победе в войне после объявления перемирия. Трамп указал, что согласился приостановить бомбардировки на две недели при условии немедленного снятия Тегераном блокады Ормузского пролива. Иран подтвердил готовность к прекращению огня, передав США предложения для переговоров из 10 пунктов.

Feed icon
Международное французское радио
Attribution+

В ночь на среду, 8 апреля, США и Иран договорились о двухнедельном прекращении огня. О соглашении было объявлено менее чем за час до истечения срока ультиматума президента Дональда Трампа, грозившего «уничтожить» Иран. Обе стороны заявили о своей победе в войне после объявления перемирия. Трамп указал, что согласился приостановить бомбардировки на две недели при условии немедленного снятия Тегераном блокады Ормузского пролива. Иран подтвердил готовность к прекращению огня, передав США предложения для переговоров из 10 пунктов.

В ночь на 8 апреля украинские беспилотники атаковали Краснодарский край. Обломки сбитого беспилотника упали на частный дом в Приморско-Ахтарске. Там находится военный полигон, откуда российская армия регулярно наносит удары по Украине. По данным оперативного штаба Кубани, пострадавших нет. Обломки БПЛА повредили ворота частного дома. Сколько именно дронов сбили над Краснодарским краем, неизвестно. В Минобороны отчитались, что всего за ночь уничтожено 73 БПЛА – в том числе над Ростовской...

Feed icon
Радио Свобода
Attribution+

В ночь на 8 апреля украинские беспилотники атаковали Краснодарский край. Обломки сбитого беспилотника упали на частный дом в Приморско-Ахтарске. Там находится военный полигон, откуда российская армия регулярно наносит удары по Украине. По данным оперативного штаба Кубани, пострадавших нет. Обломки БПЛА повредили ворота частного дома. Сколько именно дронов сбили над Краснодарским краем, неизвестно. В Минобороны отчитались, что всего за ночь уничтожено 73 БПЛА – в том числе над Ростовской...