Adrian Zelaiari erantzuna II
CC BY-SA🅭🅯🄎

6 minutes

ARGIA
Feed icon

Euskal medikuak Vox-ekin batera doaz grebara iritzi-artikuluaren harira, hona hemen nire iritzia. Lehenik eta behin, mobilizazio hauek agenda neoliberal edo eskuinak zuzendutako mugimendu baten ondorio gisa aurkezten dira. Hori ez dator bat gertakariekin. Mugimendua hasi zenean, sindikatuak eta plataformak alderdi guztiekin bildu ziren. Are gehiago, ez Vox ezta Alderdi Popularra ere ez ziren hasieran aldarrikapenen babesle izan; geroago batu ziren, politikoki komeni zitzaienean. Ondorengo babes oportunista hori mugimenduaren jatorri ideologikotzat aurkeztea sinplifikazio bat da, eta errealitatea desitxuratzen du. Bigarrenik, gatazka hau ez da ezker-eskuin ardatzean sortu, ezta eskumen autonomikoen inguruko eztabaidan ere. Hau lan-eskubideen inguruko auzia da. 24 orduko guardiez, lan-karga jasanezinez, prekaritateaz, kontziliazio ezinezkoaz eta eguneratu beharreko lan-ereduaz ari gara. Horri zentralismo edo neoliberalismo etiketa jartzeak benetako arazoa lausotzen du. Gatazka hau ez da ezker-eskuin ardatzean sortu, ezta eskumen autonomikoen inguruko eztabaidan ere. Hau lan-eskubideen inguruko auzia da. 24 orduko guardiez, lan-karga jasanezinez, prekaritateaz... ari gara Ez da egia, halaber, mobilizazioa orain egitea interes pribatuen edo eliteen kalkuluengatik denik. Orain egiten da Estatutu Markoa erreformatzen ari delako, neurri batean Europaren inposizioz. Testuinguru horretan, kolektiboak bere lan-baldintzak hobetzeko aukera ikustea logikoa da. Horrek ez du aldarrikapena automatikoki korporatibismo erreakzionario bihurtzen. Testuak beste ahulgune bat ere badu: mobilizazioan parte hartzen dutenak “manipulatuak” edo klase-kontzientziarik gabeak balira bezala tratatzen ditu. Ikuspegi hori paternalista da. Desadostasun estrategikoa ez da nahitaez alienazio ideologikoaren seinale. Profesional askok, besterik gabe, uste dugu bide hau baliagarria dela gure lan-eskubideak defendatzeko. Azkenik, testua huts samarra iruditzen zait proposamen zehatzei dagokienez. Hegemoniaz, perspektiba galeraz eta arrisku ideologikoez hitz egiten du, baina ez du alternatiba argi eta eraginkorrik eskaintzen eguneroko arazoak konpontzeko. Horren ordez, desmoralizazioa eragiten du, baieztapen eztabaidagarrien bidez, gure eskubideak defendatu nahi ditugunengan. Eztabaidatu daiteke markoa, estrategia edo une politikoa. Baina lan-gatazka bat borroka ideologiko total bihurtzeak ez du laguntzen osasun arloan dauden arazo errealak konpontzen. Eta, agian, hor dago planteamenduaren hutsunerik handiena: desadostasun legitimoa desbideratze ideologiko gisa aurkeztea. Nork manipulatzen du nor? Idoia Larrea

Feed icon
ARGIA
CC BY-SA🅭🅯🄎

Euskal medikuak Vox-ekin batera doaz grebara iritzi-artikuluaren harira, hona hemen nire iritzia. Lehenik eta behin, mobilizazio hauek agenda neoliberal edo eskuinak zuzendutako mugimendu baten ondorio gisa aurkezten dira. Hori ez dator bat gertakariekin. Mugimendua hasi zenean, sindikatuak eta plataformak alderdi guztiekin bildu ziren. Are gehiago, ez Vox ezta Alderdi Popularra ere ez ziren hasieran aldarrikapenen babesle izan; geroago batu ziren, politikoki komeni zitzaienean. Ondorengo babes oportunista hori mugimenduaren jatorri ideologikotzat aurkeztea sinplifikazio bat da, eta errealitatea desitxuratzen du. Bigarrenik, gatazka hau ez da ezker-eskuin ardatzean sortu, ezta eskumen autonomikoen inguruko eztabaidan ere. Hau lan-eskubideen inguruko auzia da. 24 orduko guardiez, lan-karga jasanezinez, prekaritateaz, kontziliazio ezinezkoaz eta eguneratu beharreko lan-ereduaz ari gara. Horri zentralismo edo neoliberalismo etiketa jartzeak benetako arazoa lausotzen du. Gatazka hau ez da ezker-eskuin ardatzean sortu, ezta eskumen autonomikoen inguruko eztabaidan ere. Hau lan-eskubideen inguruko auzia da. 24 orduko guardiez, lan-karga jasanezinez, prekaritateaz... ari gara Ez da egia, halaber, mobilizazioa orain egitea interes pribatuen edo eliteen kalkuluengatik denik. Orain egiten da Estatutu Markoa erreformatzen ari delako, neurri batean Europaren inposizioz. Testuinguru horretan, kolektiboak bere lan-baldintzak hobetzeko aukera ikustea logikoa da. Horrek ez du aldarrikapena automatikoki korporatibismo erreakzionario bihurtzen. Testuak beste ahulgune bat ere badu: mobilizazioan parte hartzen dutenak “manipulatuak” edo klase-kontzientziarik gabeak balira bezala tratatzen ditu. Ikuspegi hori paternalista da. Desadostasun estrategikoa ez da nahitaez alienazio ideologikoaren seinale. Profesional askok, besterik gabe, uste dugu bide hau baliagarria dela gure lan-eskubideak defendatzeko. Azkenik, testua huts samarra iruditzen zait proposamen zehatzei dagokienez. Hegemoniaz, perspektiba galeraz eta arrisku ideologikoez hitz egiten du, baina ez du alternatiba argi eta eraginkorrik eskaintzen eguneroko arazoak konpontzeko. Horren ordez, desmoralizazioa eragiten du, baieztapen eztabaidagarrien bidez, gure eskubideak defendatu nahi ditugunengan. Eztabaidatu daiteke markoa, estrategia edo une politikoa. Baina lan-gatazka bat borroka ideologiko total bihurtzeak ez du laguntzen osasun arloan dauden arazo errealak konpontzen. Eta, agian, hor dago planteamenduaren hutsunerik handiena: desadostasun legitimoa desbideratze ideologiko gisa aurkeztea. Nork manipulatzen du nor? Idoia Larrea

Por Phil Galewitz y Amanda Seitz, de KFF Health News, medio aliado de FactchequeadoLa decisión del gobierno de Trump de dar a funcionarios encargados...

Feed icon
Factchequeado
CC BY-SA🅭🅯🄎

Por Phil Galewitz y Amanda Seitz, de KFF Health News, medio aliado de FactchequeadoLa decisión del gobierno de Trump de dar a funcionarios encargados...

26 minutes

Международное французское радио
Feed icon

Президент Владимир Зеленский также обещает «особые последствия» для белорусского правителя за то, что тот «обменивает суверенитет Беларуси на продолжение личной власти, помогает россиянам обходить санкции, активно оправдывает российскую войну, а теперь еще и увеличивает свое собственное участие в масштабировании и затягивании войны».

Feed icon
Международное французское радио
Attribution+

Президент Владимир Зеленский также обещает «особые последствия» для белорусского правителя за то, что тот «обменивает суверенитет Беларуси на продолжение личной власти, помогает россиянам обходить санкции, активно оправдывает российскую войну, а теперь еще и увеличивает свое собственное участие в масштабировании и затягивании войны».

ჟენევაში უკრაინის, რუსეთის და აშშ-ის დელეგაციების მოლაპარაკების დასრულების შემდეგ პრეზიდენტმა ვოლოდიმირ ზელენსკიმ განაცხადა, რომ სამხედრო საკითხებისგან განსხვავებით პოლიტიკურ საკითხებზე შეთანხმება ჯერ არ არსებობს. ჟენევაში 17-18 თებერვალს მიმდინარეობდა სამმხრივი მოლაპარაკებების მორიგი რაუნდი. უკრაინის დელეგაციას ეროვნული უსაფრთხოების და თავდაცვის საბჭოს მდივანი რუსტემ უმეროვი ხელმძღვანელობდა. პრეზიდენტმა ზელენსკიმ, რომელიც უკრაინის დელეგაციისგან ინფორმაციას მუდმივად იღებდა, დღეს, 18...

Feed icon
რადიო თავისუფლება
Attribution+

ჟენევაში უკრაინის, რუსეთის და აშშ-ის დელეგაციების მოლაპარაკების დასრულების შემდეგ პრეზიდენტმა ვოლოდიმირ ზელენსკიმ განაცხადა, რომ სამხედრო საკითხებისგან განსხვავებით პოლიტიკურ საკითხებზე შეთანხმება ჯერ არ არსებობს. ჟენევაში 17-18 თებერვალს მიმდინარეობდა სამმხრივი მოლაპარაკებების მორიგი რაუნდი. უკრაინის დელეგაციას ეროვნული უსაფრთხოების და თავდაცვის საბჭოს მდივანი რუსტემ უმეროვი ხელმძღვანელობდა. პრეზიდენტმა ზელენსკიმ, რომელიც უკრაინის დელეგაციისგან ინფორმაციას მუდმივად იღებდა, დღეს, 18...

Këshilli i Komunës së Tetovës miratoi vendim me të cilin u formuan forcat hapësinore për mbrojtje dhe shpëtim, raporton Portalb.mk. I pyetur se çfarë konkretisht janë këto forca hapësinore, dronë, helikopterë spo diçka ngjajshëm, kryetari i Komunës së Tetovës, Bilall Kasami tha se edhe për atë përkthimi nuk ka qenë i qartë, por se bëhet […]

Feed icon
Portalb
CC BY🅭🅯

Këshilli i Komunës së Tetovës miratoi vendim me të cilin u formuan forcat hapësinore për mbrojtje dhe shpëtim, raporton Portalb.mk. I pyetur se çfarë konkretisht janë këto forca hapësinore, dronë, helikopterë spo diçka ngjajshëm, kryetari i Komunës së Tetovës, Bilall Kasami tha se edhe për atë përkthimi nuk ka qenë i qartë, por se bëhet […]

2024ko uztailean bortxatu zuen, Iruñean. Gizonak 22 urte zituen eta neskak 14.

Feed icon
Berria
CC BY-SA🅭🅯🄎

2024ko uztailean bortxatu zuen, Iruñean. Gizonak 22 urte zituen eta neskak 14.

O Congresso do Peru realiza nesta quarta-feira (18), às 18h, uma sessão extraordinária para eleger o novo presidente interino do país, após a remoção de José Jerí nesta terça-feira (17), a dois meses das eleições presidenciais no país, que ocorrem em 12 de abril. O processo foi convocado pelo atual presidente do Parlamento, Fernando Rospigliosi. […] Congresso do Peru elege presidente interino nesta quarta (18), após deposição de José Jerí apareceu primeiro no Brasil de Fato.

Feed icon
Brasil de Fato
CC BY-ND🅭🅯⊜

O Congresso do Peru realiza nesta quarta-feira (18), às 18h, uma sessão extraordinária para eleger o novo presidente interino do país, após a remoção de José Jerí nesta terça-feira (17), a dois meses das eleições presidenciais no país, que ocorrem em 12 de abril. O processo foi convocado pelo atual presidente do Parlamento, Fernando Rospigliosi. […] Congresso do Peru elege presidente interino nesta quarta (18), após deposição de José Jerí apareceu primeiro no Brasil de Fato.

The judge had requested a review of the constitutionality of administrative arrests

Feed icon
OC Media
CC BY-NC🅭🅯🄏

The judge had requested a review of the constitutionality of administrative arrests

Часть вопросов удалось уточнить, по части – продолжается дополнительное согласование, сообщил секретарь СНБО Украины по причинам двухдневных переговоров в Женеве.

Feed icon
Радио Свобода
Attribution+

Часть вопросов удалось уточнить, по части – продолжается дополнительное согласование, сообщил секретарь СНБО Украины по причинам двухдневных переговоров в Женеве.

Last week, three people were arrested for social media posts.

Feed icon
OC Media
CC BY-NC🅭🅯🄏

Last week, three people were arrested for social media posts.

Ish-gjyqtari dhe ish-kryetari i Gjykatës Themelore Penale në Shkup, Vlladimir Pançevski, i cili u skualifikua dje nga gara për prokurorin e ri publik shtetëror, do të ngrejë padi penale kundër anëtarëve të Këshillit të Prokurorëve Publikë për shkak të vendimit të tyre. Pançevski e njoftoi këtë në një postim në profilin e tij në Facebook, […]

Feed icon
Portalb
CC BY🅭🅯

Ish-gjyqtari dhe ish-kryetari i Gjykatës Themelore Penale në Shkup, Vlladimir Pançevski, i cili u skualifikua dje nga gara për prokurorin e ri publik shtetëror, do të ngrejë padi penale kundër anëtarëve të Këshillit të Prokurorëve Publikë për shkak të vendimit të tyre. Pançevski e njoftoi këtë në një postim në profilin e tij në Facebook, […]

34 minutes

Radio Tamazuj
Feed icon

An employee of the World Food Programme (WFP) was shot dead Tuesday by an armed The post Foreign aid worker killed in Nasir appeared first on Radio Tamazuj.

Feed icon
Radio Tamazuj
Attribution+

An employee of the World Food Programme (WFP) was shot dead Tuesday by an armed The post Foreign aid worker killed in Nasir appeared first on Radio Tamazuj.

34 minutes

ARGIA
Feed icon

Urte hasiera balantzeak egiteko une egokia da. Trantsizio ekologikoa eta klima aldaketa aztertzen duten azken balantzeek ondorio argia dute: garraioa da energia kontsumo altuena duen eta karbono isuri handienak isurtzen dituen sektorea. Aurreko urteari dagozkion datuak oraindik ez baditugu ere, Energiaren Euskal Erakundearen 2024. urteko datuen arabera, energiaren azken kontsumoaren %48 izan zen garraio sektorearena Euskal Autonomia Erkidegoan. Sektore horrek energiaren kontsumoan izan duen pisua gero eta handiagoa izan da azken hamarkadan, eta ez soilik gainerako sektoreek behera egitearen ondorioz. Hala adierazten dute berotegi efektuko gasen (BEG) datuek, izan ere, gainerako sektoreetan beherakada egon bada ere, garraioarenek gora egin dute urtero. IHOBE Ingurumen Jarduketarako Sozietate Publikoaren datuetan ikus daitekeen moduan, 2005. eta 2024. urteen arteko industriaren eta garraioaren BEG isurpenen datuak argigarriak dira; lehenengoek %50 behera egin duten arren, bigarrenak %15 igo dira. Garraio publikoa zentroan kokatzeak ingurumenarentzat onura dezente ekartzeaz gain, gizartearen sektore zabal batentzat ongizate hobekuntza nabarmena ekarriko luke Bilakaera ikusita, beraz, ia ziurra da 2025. urtean norabidea antzekoa izango dela. Garraioaren sektorea askotarikoa den arren, jakina da errepide gaineko garraioa dela, alde handiz, eragin handiena duena. Mugikortasun jasangarriko planen helburuak helburu, auto pribatuaren erabilerak gora egin du azken hamarkadan eta gizarte are motorizatuago batean bizi gara. Erabilera hori, batez ere, udalerri eta eskualde barruan egiten da, gainera. Ez dago zalantzarik, beraz, larrialdi klimatiko eta ekologikoaren garaian kutsakorrena den sektorearen bilakaera kezkagarria dela oso eta, beraz, sektoreak sakoneko aldaketa behar duela. Auto pribatuaren erabilera nabarmen murriztu egin behar da beste alternatiba batzuk bultzatuta, bereziki garraio publikoa, eta horretarako garraio politiken aldaketa erradikala behar dugu. Orain arte garraio politikaren erdigunean kotxea kokatu izan da, bada, horri buelta eman eta garraio publikoa bihurtu behar dugu protagonista. Horretarako ezinbestekoa da garraio publikoan inbertsio masiboak martxan jartzea, horretarako dirua mahai-gainean dauden autobide berrien proiektuetatik bideratuta, adibidez. Garraio publikoa zentroan kokatzeak ingurumenarentzat onura dezente ekartzeaz gain, gizartearen sektore zabal batentzat ongizate hobekuntza nabarmena ekarriko luke. Ez dugu ahaztu behar populazioaren sektore garrantzitsu batek ez duela kotxerik, eta beraz, gaur egungo garraio ereduak baztertu egiten duela. Ikerketa guztiek adierazten dute pertsona txiroek aberatsek baino gehiago erabiltzen dutela garraio publikoa, eta emakumeek gizonek baino gehiago. Beraz, garraio publikoa indartzeak klase eta genero arrakalak murrizten lagunduko luke. Utzi diezaiogun autobide berriak eraikitzeari eta egin dezagun garraio publikoaren aldeko apustua. Garraio publikoa bai, eskerrik asko. Jauzi Ekosoziala

Feed icon
ARGIA
CC BY-SA🅭🅯🄎

Urte hasiera balantzeak egiteko une egokia da. Trantsizio ekologikoa eta klima aldaketa aztertzen duten azken balantzeek ondorio argia dute: garraioa da energia kontsumo altuena duen eta karbono isuri handienak isurtzen dituen sektorea. Aurreko urteari dagozkion datuak oraindik ez baditugu ere, Energiaren Euskal Erakundearen 2024. urteko datuen arabera, energiaren azken kontsumoaren %48 izan zen garraio sektorearena Euskal Autonomia Erkidegoan. Sektore horrek energiaren kontsumoan izan duen pisua gero eta handiagoa izan da azken hamarkadan, eta ez soilik gainerako sektoreek behera egitearen ondorioz. Hala adierazten dute berotegi efektuko gasen (BEG) datuek, izan ere, gainerako sektoreetan beherakada egon bada ere, garraioarenek gora egin dute urtero. IHOBE Ingurumen Jarduketarako Sozietate Publikoaren datuetan ikus daitekeen moduan, 2005. eta 2024. urteen arteko industriaren eta garraioaren BEG isurpenen datuak argigarriak dira; lehenengoek %50 behera egin duten arren, bigarrenak %15 igo dira. Garraio publikoa zentroan kokatzeak ingurumenarentzat onura dezente ekartzeaz gain, gizartearen sektore zabal batentzat ongizate hobekuntza nabarmena ekarriko luke Bilakaera ikusita, beraz, ia ziurra da 2025. urtean norabidea antzekoa izango dela. Garraioaren sektorea askotarikoa den arren, jakina da errepide gaineko garraioa dela, alde handiz, eragin handiena duena. Mugikortasun jasangarriko planen helburuak helburu, auto pribatuaren erabilerak gora egin du azken hamarkadan eta gizarte are motorizatuago batean bizi gara. Erabilera hori, batez ere, udalerri eta eskualde barruan egiten da, gainera. Ez dago zalantzarik, beraz, larrialdi klimatiko eta ekologikoaren garaian kutsakorrena den sektorearen bilakaera kezkagarria dela oso eta, beraz, sektoreak sakoneko aldaketa behar duela. Auto pribatuaren erabilera nabarmen murriztu egin behar da beste alternatiba batzuk bultzatuta, bereziki garraio publikoa, eta horretarako garraio politiken aldaketa erradikala behar dugu. Orain arte garraio politikaren erdigunean kotxea kokatu izan da, bada, horri buelta eman eta garraio publikoa bihurtu behar dugu protagonista. Horretarako ezinbestekoa da garraio publikoan inbertsio masiboak martxan jartzea, horretarako dirua mahai-gainean dauden autobide berrien proiektuetatik bideratuta, adibidez. Garraio publikoa zentroan kokatzeak ingurumenarentzat onura dezente ekartzeaz gain, gizartearen sektore zabal batentzat ongizate hobekuntza nabarmena ekarriko luke. Ez dugu ahaztu behar populazioaren sektore garrantzitsu batek ez duela kotxerik, eta beraz, gaur egungo garraio ereduak baztertu egiten duela. Ikerketa guztiek adierazten dute pertsona txiroek aberatsek baino gehiago erabiltzen dutela garraio publikoa, eta emakumeek gizonek baino gehiago. Beraz, garraio publikoa indartzeak klase eta genero arrakalak murrizten lagunduko luke. Utzi diezaiogun autobide berriak eraikitzeari eta egin dezagun garraio publikoaren aldeko apustua. Garraio publikoa bai, eskerrik asko. Jauzi Ekosoziala

تمثل الهجرة إحدى القضايا المحورية في السينما المغربية، وقد تباينت مقارباتها من فيلم لآخر، ومع ذلك، لم تتمكن إلا قلة من الأفلام من استكشاف جوانبها الأصيلة والمتعلقة بالإنسان ومآلاته. تتراود مشاعر الفراق والفراغ الناتج عن الغربة، حيث يتم تناول المعنى المتناقض لكلمة “غربة” بطريقة تعكس معاناة من خاض هذه التجربة. في هذا السياق، يظهر فيلم … ظهرت المقالة فيلم “البحر البعيد”: تصوير إنساني عميق لمعاناة الهجرة أولاً على التنويري.

Feed icon
محتوى
CC BY🅭🅯

تمثل الهجرة إحدى القضايا المحورية في السينما المغربية، وقد تباينت مقارباتها من فيلم لآخر، ومع ذلك، لم تتمكن إلا قلة من الأفلام من استكشاف جوانبها الأصيلة والمتعلقة بالإنسان ومآلاته. تتراود مشاعر الفراق والفراغ الناتج عن الغربة، حيث يتم تناول المعنى المتناقض لكلمة “غربة” بطريقة تعكس معاناة من خاض هذه التجربة. في هذا السياق، يظهر فيلم … ظهرت المقالة فيلم “البحر البعيد”: تصوير إنساني عميق لمعاناة الهجرة أولاً على التنويري.

35 minutes

Common Dreams
Feed icon

Vanuatu has tabled a draft resolution to the UN to formally endorse last year’s International Court of Justice advisory opinion on climate change. Despite pressure from big polluters to stall the momentum from international law to action, island nations like Vanuatu continue to push for accountability. The current draft resolution responds to the unanimous ICJ advisory opinion on climate change, which among others confirmed that: The 1.5°C limit is legally binding, not aspirational, and must guide all state conduct. States have binding obligations under customary international law to prevent foreseeable climate harm and resulting rights violations—obligations that apply to all countries, including those that have withdrawn from the Paris Agreement. Fossil fuel subsidies, exploration licenses, and continued production can breach international law. Climate harm can be attributed to individual states, and states cannot escape liability by asserting that they are only one of many releasing greenhouse gases. States must regulate private actors, including fossil fuel corporations whose emissions cause harm, including transboundary devastation. Fenton Lutunatabua, 350.org Program Lead Pacific & Caribbean said: “Six months ago, this advisory opinion was unanimous, meaning all agreed that countries have the legal responsibility to avoid climate harm and are liable for the damages if they fail to do so. This decision put the fossil fuel industry, and the governments that enable them, on notice. It is crucial, for all of us on the frontlines, that this notice be turned into concrete action. The world may think that the climate crisis is confined to islands like ours in the Pacific, but the reality is that it is impacting everyone – from heatwaves in Australia to wildfires in the US. As people that have lived this reality for decades, we are urging the international community to grasp this opportunity to avoid the worst of it. Global cooperation to solve this crisis is in everyone’s best interest.” Anne Jellema, Executive Director of 350.org, said: “Vanuatu’s leadership is a powerful reminder that climate justice is not abstract, it is rooted in law, responsibility, and lived reality. The International Court of Justice has made clear that protecting people and the planet is a legal obligation, not a choice. This UN resolution is about turning that clarity into action. At a time when some governments are trying to delay and deny, island nations are showing what true leadership looks like: standing up for fairness, accountability, and a livable future for all. Communities on the frontlines should not have to pay the price for pollution they did not cause. The world now has both the moral and legal mandate to act, governments must rise to that moment.”

Feed icon
Common Dreams
CC BY-NC-ND🅭🅯🄏⊜

Vanuatu has tabled a draft resolution to the UN to formally endorse last year’s International Court of Justice advisory opinion on climate change. Despite pressure from big polluters to stall the momentum from international law to action, island nations like Vanuatu continue to push for accountability. The current draft resolution responds to the unanimous ICJ advisory opinion on climate change, which among others confirmed that: The 1.5°C limit is legally binding, not aspirational, and must guide all state conduct. States have binding obligations under customary international law to prevent foreseeable climate harm and resulting rights violations—obligations that apply to all countries, including those that have withdrawn from the Paris Agreement. Fossil fuel subsidies, exploration licenses, and continued production can breach international law. Climate harm can be attributed to individual states, and states cannot escape liability by asserting that they are only one of many releasing greenhouse gases. States must regulate private actors, including fossil fuel corporations whose emissions cause harm, including transboundary devastation. Fenton Lutunatabua, 350.org Program Lead Pacific & Caribbean said: “Six months ago, this advisory opinion was unanimous, meaning all agreed that countries have the legal responsibility to avoid climate harm and are liable for the damages if they fail to do so. This decision put the fossil fuel industry, and the governments that enable them, on notice. It is crucial, for all of us on the frontlines, that this notice be turned into concrete action. The world may think that the climate crisis is confined to islands like ours in the Pacific, but the reality is that it is impacting everyone – from heatwaves in Australia to wildfires in the US. As people that have lived this reality for decades, we are urging the international community to grasp this opportunity to avoid the worst of it. Global cooperation to solve this crisis is in everyone’s best interest.” Anne Jellema, Executive Director of 350.org, said: “Vanuatu’s leadership is a powerful reminder that climate justice is not abstract, it is rooted in law, responsibility, and lived reality. The International Court of Justice has made clear that protecting people and the planet is a legal obligation, not a choice. This UN resolution is about turning that clarity into action. At a time when some governments are trying to delay and deny, island nations are showing what true leadership looks like: standing up for fairness, accountability, and a livable future for all. Communities on the frontlines should not have to pay the price for pollution they did not cause. The world now has both the moral and legal mandate to act, governments must rise to that moment.”

كشف الدكتور لوال أشويك، رئيس اللجنة الفرعية لسياسات الاقتصاد الكلي في المجلس التشريعي الوطني الانتقالي، The post برلمان جنوب السودان يضغط لإلزام البنك المركزي بصرف رواتب الموظفين مباشرة appeared first on Radio Tamazuj.

Feed icon
راديـو تمــازُج
Attribution+

كشف الدكتور لوال أشويك، رئيس اللجنة الفرعية لسياسات الاقتصاد الكلي في المجلس التشريعي الوطني الانتقالي، The post برلمان جنوب السودان يضغط لإلزام البنك المركزي بصرف رواتب الموظفين مباشرة appeared first on Radio Tamazuj.

У компанії не уточнили, хто міг здійснити атаку

Feed icon
Радіо Свобода
Attribution+

У компанії не уточнили, хто міг здійснити атаку

أصدر حاكم ولاية واراب بجنوب السودان، فول ويك أقوث، قراراً يقضي بإيقاف محافظ مقاطعة قوقريال The post حاكم واراب يوقف محافظ مقاطعة قوقريال الشرقية عن العمل appeared first on Radio Tamazuj.

Feed icon
راديـو تمــازُج
Attribution+

أصدر حاكم ولاية واراب بجنوب السودان، فول ويك أقوث، قراراً يقضي بإيقاف محافظ مقاطعة قوقريال The post حاكم واراب يوقف محافظ مقاطعة قوقريال الشرقية عن العمل appeared first on Radio Tamazuj.

35 minutes

Ազատ Եվրոպա/Ազատություն
Feed icon

Amnesty International has denounced as a “travesty” Azerbaijan’s lengthy prison sentences against eight former leaders of Nagorno-Karabakh captured by Baku in September 2023.

Feed icon
Ազատ Եվրոպա/Ազատություն
Public Domain

Amnesty International has denounced as a “travesty” Azerbaijan’s lengthy prison sentences against eight former leaders of Nagorno-Karabakh captured by Baku in September 2023.

En Argentina, el puma está expuesto a una persecución constante, entre la caza deportiva y el avance del desmonte. En medio de esta realidad, aparecen quienes eligen cuidar a la manada. Pumakawa, la reserva del puma americano, es un centro de rescate ubicado en Villa Rumipal, a 109 kilómetros de la ciudad de Córdoba y a 200 de Capilla del Monte. En esta nota, la lucha de Kai Pacha ―su creadora― se entrevera con los saberes de un baqueano que se hizo legado en el noroeste cordobés. La entrada Tras las huellas del Lión: el puma, el monte y la importancia de su conservación se publicó primero en La tinta.

Feed icon
La Tinta
CC BY-NC🅭🅯🄏

En Argentina, el puma está expuesto a una persecución constante, entre la caza deportiva y el avance del desmonte. En medio de esta realidad, aparecen quienes eligen cuidar a la manada. Pumakawa, la reserva del puma americano, es un centro de rescate ubicado en Villa Rumipal, a 109 kilómetros de la ciudad de Córdoba y a 200 de Capilla del Monte. En esta nota, la lucha de Kai Pacha ―su creadora― se entrevera con los saberes de un baqueano que se hizo legado en el noroeste cordobés. La entrada Tras las huellas del Lión: el puma, el monte y la importancia de su conservación se publicó primero en La tinta.