Чиновники и СМИ в Крыму используют пропаганду для создания фейков

Feed icon
Радио Свобода
Attribution+

Чиновники и СМИ в Крыму используют пропаганду для создания фейков

ഗർഭിണിയായ ഭാര്യയെ ശ്വാസംമുട്ടിച്ച് കൊലപ്പെടുത്തിയ ശേഷം ഭർത്താവ് ജീവനൊടുക്കി. ബം​ഗളൂരുവിലാണ് സംഭവം.

Feed icon
ദേശാഭിമാനി
CC BY-NC-SA🅭🅯🄏🄎

ഗർഭിണിയായ ഭാര്യയെ ശ്വാസംമുട്ടിച്ച് കൊലപ്പെടുത്തിയ ശേഷം ഭർത്താവ് ജീവനൊടുക്കി. ബം​ഗളൂരുവിലാണ് സംഭവം.

هێزەکانی بەرگری ئیسرائیل ڕایگەیاند، عومەر ئەحمەد ئەبو قاسم ناسراو بە فەرماندەی قەناس بەدەستەکانی باڵی سەربازی حەماس لە ئۆپەراسیۆنێکی سەربازیدا کوژراوە. بەگوێرەی بەیاننامەیەکی ئیسرائیل کە ئەمڕۆ پێنجشەممە بڵاوکراوەتەوە، "ئەبو قاسم هەوڵی ڕێکخستنەوەی یەکەی قەناس بەدەستەکانی حەماسی دەدا و لە چەند مانگی ڕابردوودا پلانی هێرشی زیاتری دژ بە هێزەکانی ئیسرائیلی دانابوو. ئیسرائیل جەختی لەوە کردەوە کە ئەم چالاکییە پێشێلکردنی ڕێککەوتنی ئاگربەستە". هەروەها لە بەیاننامەیەکی جیادا باس لەوەش کراوە کە دوێنێ...

Feed icon
ده‌نگی ئه‌مه‌ریکا
Public Domain

هێزەکانی بەرگری ئیسرائیل ڕایگەیاند، عومەر ئەحمەد ئەبو قاسم ناسراو بە فەرماندەی قەناس بەدەستەکانی باڵی سەربازی حەماس لە ئۆپەراسیۆنێکی سەربازیدا کوژراوە. بەگوێرەی بەیاننامەیەکی ئیسرائیل کە ئەمڕۆ پێنجشەممە بڵاوکراوەتەوە، "ئەبو قاسم هەوڵی ڕێکخستنەوەی یەکەی قەناس بەدەستەکانی حەماسی دەدا و لە چەند مانگی ڕابردوودا پلانی هێرشی زیاتری دژ بە هێزەکانی ئیسرائیلی دانابوو. ئیسرائیل جەختی لەوە کردەوە کە ئەم چالاکییە پێشێلکردنی ڕێککەوتنی ئاگربەستە". هەروەها لە بەیاننامەیەکی جیادا باس لەوەش کراوە کە دوێنێ...

Jamais la croissance chinoise n'aura été aussi faible depuis la pandémie de Covid-19. Le Bureau national des statistiques de Chine a publié mercredi 15 juillet ses résultats pour le deuxième trimestre. Le bilan est très mitigé avec seulement 4,3 % de croissance, loin des 5 % attendus. Un chiffre qui ferait rêver en Europe, mais qui révèle, pour le géant asiatique, une transformation profonde de son modèle économique.

Feed icon
Radio France Internationale
Attribution+

Jamais la croissance chinoise n'aura été aussi faible depuis la pandémie de Covid-19. Le Bureau national des statistiques de Chine a publié mercredi 15 juillet ses résultats pour le deuxième trimestre. Le bilan est très mitigé avec seulement 4,3 % de croissance, loin des 5 % attendus. Un chiffre qui ferait rêver en Europe, mais qui révèle, pour le géant asiatique, une transformation profonde de son modèle économique.

Bedeinkatua klimatizagailua
CC BY-SA🅭🅯🄎

19 minutes

ARGIA
Feed icon

Bero boladak, jaun eta jabe. Azken aste hauetan beroaldi astunek jo dute Euskal Herria. Garai hauetan, freskura baitezpadako ondasuna bihurtu da eta alertak gorriz jantzi ditu euskaldunak. Halabeharrez sanferminak aitzin. Jendea uzkurtuta ibili da etxeetan, leiho eta ate guztiak itxita. Beroari aurre egiteko aholkuek bizi erritmoa finkatuz.  Izan ere, azken egun hauek errepikakor xamarrak izan dira: gauez leihoak ireki eta egunez itxi, gauez soilik bizi bagina bezala; saguzarren eran. Hidratatu, behin eta berriz. Eguzkiaz babestu, itzalean egonez. Eguraldi iragarkiei begiak itsatsirik egon, ea noiz bero bolada bukatuko den. Nola ez oroitu, 2015ean, Évelyne Dhéliatek, TF1eko eguraldi iragarleak, karta batean 2050eko tenperatura probableak aurkeztu zituenean. Hamaika urte berantago, hots 2026an, hastapenean txantxetan ziren predikazio hauek egiak bihurtu dira. Erran behar da ereiten duguna jasotzen dugula. Aldaketa klimatikoaren eraginek, luzaz gaitzetsiek, muturrera danba egin digute. Aitzin-industria garaiari konparatuz, 1,37 gradu gehiagorekin bizitzeak zer dakarren ikusten ari gara. Eta hasiera baizik ez da. Aro ikertzaileek diote horrelako beroaldiak aurrerantzean normalitate bihurtuko direla. Aldaketa klimatiko honen eragile handiena, ez bada bakarra, giza espeziea da. Energia fosilen erabilpenak, lurren artifizializazioak eta egungo gizartearen bizimoduak eragiten dute aldaketa hau. Ezin diogu errua beste bati bota. Errudunak gu gara. Gogorazi behar balitz, COP 21eko Pariseko akordioek, 2100erako munduko tenperaturaren igoera 1,5 gradura finkatu zuten. Alta, gaurko egoeran segituz gero, hau da, erregai fosilen erabilpena murriztu gabe zein gure bizitzeko manera zalantzan jarri gabe, ikuspegi ezkorrenak 2100 urterako tenperatura globalaren igoera 7-9 gradu artekoa izanen dela dio. Hondamendi izugarria eraginen luke tenperatura igoera honek. Baina lehen kalteak sendi ditzakegu jada; bero boladekin, lehorteekin eta suteekin.  Aterabide guztiak ez dira teknologia berrietan oinarritzen ahal. Erran behar da, klimatizagailua aterabide bat da, baina ezin da erantzun sistematikoa bihurtu. Aterabide eraginkorrena gure bizi ohiturak aldatzea da Beroaldi honi aurre egiteko, aterabide falta du jendarteak. Baina batzuek aterabide ideala atzeman dute, dirudienez: klimatizazioa, aire freskoa sortzen duen makina. Zenbat ez ditut ikusi karrikan, haizagailu edo klimatizagailu elektriko batekin beso artean. Edo sare sozialetako harian aurkitutako borroka bideoak klimatizagailu baten erosteko. Kontsumo gizarte bat izanki, arazoari aurre egiten diogu epe laburrean, arazo hau epe luzean okertzen duen makina batekin.  Onurak baino, ondorio latzak ditu klimatizagailu batek ingurumenarengan. Izan ere, munduko elektrizitate kontsumoaren %7 irudikatzen du. Bestalde, barneko airea hozten duen bitartean kanpokoa berotzen du: gurea hoztu, besteak hor konpon. Azkenik, gas frigorigenoak askatzen ditu klimatizagailu batek: CO2a baino bi mila aldiz kutsakorragoak.  Nola ez diogu ezetz erranen klimatizagailu bati freskura bila bagabiltza? Baitezpadakoa zaigun trikimailua bilakatu da. Pertsona zaurgarriak babesteko ezinbestekoa. Hainbestetaraino non klimatizagailuak politizatu egin diren. Duela hiru aste izandako Tech for industry show gertaldian Marine Le Penek, Frantziako eskuin muturreko batasun nazionaleko alderdiko buruak, presidente izanez gero klimatizazio plan masibo bat plantan jarriko duela zioen. Klimatizazioa laudatzen du, beraz, bero boladei aurre egiteko aterabide bakarra izango balitz bezala.  Ordea, bero boladak arlo politikoan gutxiegi jorratuak izan dira eta hala segitzen dute, oraindik ere. Beste hainbat arazorekin batera, erantzuna etengabean gibelatzen da, ez dugulako arazoa aurrez aurre ikusi nahi. Christophe Cassou klimatologo frantsesak beroaldi hauek politizatu beharra adierazi zuen Libération egunkarian. Politika arlotik kanpo geratuz gero ez delako neurririk plantan ezarriko, ez beroaldi hauei aurre egiteko eta ez aldaketa klimatikoa murrizteko. Zientzia ekonomiko eta sozialen arloan, politika publikoak eta konponbide neurriak eskatzen dituen arazo kolektiboari, kasu honetan bero bolada, arazo publikoa deritzogu. Arazo hau konpontzeko neurri politikoak plantan ezarri behar dira eta ondorioz arazoa agenda politikoan kokatu, lehentasunez konpondu beharreko arazoen zerrendan. Gauza da, orain arte, arazoa konpondu beharrean atzerapausoak ematen direla eta bero boladak ez direla kokatu agenda politikoan. Agian azken egunetako bero boladek kontzientzia hartze bat eraginen dute? Bada garaia. Aterabide guztiak ez dira teknologia berrietan oinarritzen ahal. Erran behar da, klimatizagailua aterabide bat da, baina ezin da erantzun sistematikoa bihurtu. Aterabide eraginkorrena gure bizi ohiturak aldatzea da, beroaldi hauen aitzinean. Adaptazioa ezinbestekoa da. Adibidez, goizago hasiz lanean, goizago bukatzeko eta freskuran egoteko arratsaldez. Bestalde, klimatizagailuek ere alternatibak dituzte, hala hola arbolak. Arbolek freskatze naturala dakarte, bost klimatizagailu ordezkatuz. Lurren artifizializazioaren pare, arbolen itzalak oasiak bihurtzen dira hirietan, beraien presentzia inoiz baino estimatuagoa bihurtuz. Bai, argi da, zaila izan zaigu klima aldaketa onartzea, baina bero bolada hauek oroitarazi digute ezin garela besoak gurutzaturik egon. Bada garaia begiak idekitzeko. Datorren egun eta urteetan, adaptazioa ezinbestekoa izanen da. Gure gaur egungo ohiturek ez dute gehiago balio, klimatizazio sistematikoak are gutxiago. Bedeinka ditzagun, behingoz, arbolak zein natura, eta ez klimatizagailuak. Johane Larre Salaberri

Feed icon
ARGIA
CC BY-SA🅭🅯🄎

Bero boladak, jaun eta jabe. Azken aste hauetan beroaldi astunek jo dute Euskal Herria. Garai hauetan, freskura baitezpadako ondasuna bihurtu da eta alertak gorriz jantzi ditu euskaldunak. Halabeharrez sanferminak aitzin. Jendea uzkurtuta ibili da etxeetan, leiho eta ate guztiak itxita. Beroari aurre egiteko aholkuek bizi erritmoa finkatuz.  Izan ere, azken egun hauek errepikakor xamarrak izan dira: gauez leihoak ireki eta egunez itxi, gauez soilik bizi bagina bezala; saguzarren eran. Hidratatu, behin eta berriz. Eguzkiaz babestu, itzalean egonez. Eguraldi iragarkiei begiak itsatsirik egon, ea noiz bero bolada bukatuko den. Nola ez oroitu, 2015ean, Évelyne Dhéliatek, TF1eko eguraldi iragarleak, karta batean 2050eko tenperatura probableak aurkeztu zituenean. Hamaika urte berantago, hots 2026an, hastapenean txantxetan ziren predikazio hauek egiak bihurtu dira. Erran behar da ereiten duguna jasotzen dugula. Aldaketa klimatikoaren eraginek, luzaz gaitzetsiek, muturrera danba egin digute. Aitzin-industria garaiari konparatuz, 1,37 gradu gehiagorekin bizitzeak zer dakarren ikusten ari gara. Eta hasiera baizik ez da. Aro ikertzaileek diote horrelako beroaldiak aurrerantzean normalitate bihurtuko direla. Aldaketa klimatiko honen eragile handiena, ez bada bakarra, giza espeziea da. Energia fosilen erabilpenak, lurren artifizializazioak eta egungo gizartearen bizimoduak eragiten dute aldaketa hau. Ezin diogu errua beste bati bota. Errudunak gu gara. Gogorazi behar balitz, COP 21eko Pariseko akordioek, 2100erako munduko tenperaturaren igoera 1,5 gradura finkatu zuten. Alta, gaurko egoeran segituz gero, hau da, erregai fosilen erabilpena murriztu gabe zein gure bizitzeko manera zalantzan jarri gabe, ikuspegi ezkorrenak 2100 urterako tenperatura globalaren igoera 7-9 gradu artekoa izanen dela dio. Hondamendi izugarria eraginen luke tenperatura igoera honek. Baina lehen kalteak sendi ditzakegu jada; bero boladekin, lehorteekin eta suteekin.  Aterabide guztiak ez dira teknologia berrietan oinarritzen ahal. Erran behar da, klimatizagailua aterabide bat da, baina ezin da erantzun sistematikoa bihurtu. Aterabide eraginkorrena gure bizi ohiturak aldatzea da Beroaldi honi aurre egiteko, aterabide falta du jendarteak. Baina batzuek aterabide ideala atzeman dute, dirudienez: klimatizazioa, aire freskoa sortzen duen makina. Zenbat ez ditut ikusi karrikan, haizagailu edo klimatizagailu elektriko batekin beso artean. Edo sare sozialetako harian aurkitutako borroka bideoak klimatizagailu baten erosteko. Kontsumo gizarte bat izanki, arazoari aurre egiten diogu epe laburrean, arazo hau epe luzean okertzen duen makina batekin.  Onurak baino, ondorio latzak ditu klimatizagailu batek ingurumenarengan. Izan ere, munduko elektrizitate kontsumoaren %7 irudikatzen du. Bestalde, barneko airea hozten duen bitartean kanpokoa berotzen du: gurea hoztu, besteak hor konpon. Azkenik, gas frigorigenoak askatzen ditu klimatizagailu batek: CO2a baino bi mila aldiz kutsakorragoak.  Nola ez diogu ezetz erranen klimatizagailu bati freskura bila bagabiltza? Baitezpadakoa zaigun trikimailua bilakatu da. Pertsona zaurgarriak babesteko ezinbestekoa. Hainbestetaraino non klimatizagailuak politizatu egin diren. Duela hiru aste izandako Tech for industry show gertaldian Marine Le Penek, Frantziako eskuin muturreko batasun nazionaleko alderdiko buruak, presidente izanez gero klimatizazio plan masibo bat plantan jarriko duela zioen. Klimatizazioa laudatzen du, beraz, bero boladei aurre egiteko aterabide bakarra izango balitz bezala.  Ordea, bero boladak arlo politikoan gutxiegi jorratuak izan dira eta hala segitzen dute, oraindik ere. Beste hainbat arazorekin batera, erantzuna etengabean gibelatzen da, ez dugulako arazoa aurrez aurre ikusi nahi. Christophe Cassou klimatologo frantsesak beroaldi hauek politizatu beharra adierazi zuen Libération egunkarian. Politika arlotik kanpo geratuz gero ez delako neurririk plantan ezarriko, ez beroaldi hauei aurre egiteko eta ez aldaketa klimatikoa murrizteko. Zientzia ekonomiko eta sozialen arloan, politika publikoak eta konponbide neurriak eskatzen dituen arazo kolektiboari, kasu honetan bero bolada, arazo publikoa deritzogu. Arazo hau konpontzeko neurri politikoak plantan ezarri behar dira eta ondorioz arazoa agenda politikoan kokatu, lehentasunez konpondu beharreko arazoen zerrendan. Gauza da, orain arte, arazoa konpondu beharrean atzerapausoak ematen direla eta bero boladak ez direla kokatu agenda politikoan. Agian azken egunetako bero boladek kontzientzia hartze bat eraginen dute? Bada garaia. Aterabide guztiak ez dira teknologia berrietan oinarritzen ahal. Erran behar da, klimatizagailua aterabide bat da, baina ezin da erantzun sistematikoa bihurtu. Aterabide eraginkorrena gure bizi ohiturak aldatzea da, beroaldi hauen aitzinean. Adaptazioa ezinbestekoa da. Adibidez, goizago hasiz lanean, goizago bukatzeko eta freskuran egoteko arratsaldez. Bestalde, klimatizagailuek ere alternatibak dituzte, hala hola arbolak. Arbolek freskatze naturala dakarte, bost klimatizagailu ordezkatuz. Lurren artifizializazioaren pare, arbolen itzalak oasiak bihurtzen dira hirietan, beraien presentzia inoiz baino estimatuagoa bihurtuz. Bai, argi da, zaila izan zaigu klima aldaketa onartzea, baina bero bolada hauek oroitarazi digute ezin garela besoak gurutzaturik egon. Bada garaia begiak idekitzeko. Datorren egun eta urteetan, adaptazioa ezinbestekoa izanen da. Gure gaur egungo ohiturek ez dute gehiago balio, klimatizazio sistematikoak are gutxiago. Bedeinka ditzagun, behingoz, arbolak zein natura, eta ez klimatizagailuak. Johane Larre Salaberri

Urgencias, atención para diabéticos e hipertensos y consultas de ginecología, son algunos de los servicios que ofrecen las misiones internacionales que viajaron a Venezuela para atender principalmente a víctimas del terremoto, pero a las que también acude la población en general. Una vez más queda al descubierto la incapacidad del gobierno venezolano para asistir a la población y la precariedad del sistema de salud estatal.

Feed icon
Radio France Internationale
Attribution+

Urgencias, atención para diabéticos e hipertensos y consultas de ginecología, son algunos de los servicios que ofrecen las misiones internacionales que viajaron a Venezuela para atender principalmente a víctimas del terremoto, pero a las que también acude la población en general. Una vez más queda al descubierto la incapacidad del gobierno venezolano para asistir a la población y la precariedad del sistema de salud estatal.

Ahora la última palabra la tiene el Gobierno, a través del Ministerio para la Transición Ecológica, que deberá aprobar una orden para formalizar la prórroga.

Feed icon
Mundiario
CC BY-SA🅭🅯🄎

Ahora la última palabra la tiene el Gobierno, a través del Ministerio para la Transición Ecológica, que deberá aprobar una orden para formalizar la prórroga.

20 minutes

Berria
Feed icon

Itsasoko haize erroten sektorerako bi atoiontzi eraikitzen hasi dira Zumaiako ontziolan. Hartzekodunen konkurtsoa gainditu eta zazpi hilabetera jarri dute lehen ontziaren gila.

Feed icon
Berria
CC BY-SA🅭🅯🄎

Itsasoko haize erroten sektorerako bi atoiontzi eraikitzen hasi dira Zumaiako ontziolan. Hartzekodunen konkurtsoa gainditu eta zazpi hilabetera jarri dute lehen ontziaren gila.

В городе Лысьва Пермского края 80-летний водитель умер в очереди за бензином. Пожилому мужчине, сообщила местная газета «Искра», стало плохо, пока он ждал возможности заправить свой автомобиль на АЗС. Очевидцы вызвали скорую, но врачи уже помочь не смогли.

Feed icon
Медуза
CC BY🅭🅯

В городе Лысьва Пермского края 80-летний водитель умер в очереди за бензином. Пожилому мужчине, сообщила местная газета «Искра», стало плохо, пока он ждал возможности заправить свой автомобиль на АЗС. Очевидцы вызвали скорую, но врачи уже помочь не смогли.

Deklarata se senatori Graham u vra nga një raketë ruse Iskander nuk është e saktë. Siç raporton Associated Press, shkaku i vdekjes së senatorit, i cili ishte një nga aleatët më të ngushtë të Presidentit Donald Trump në Kongres dhe i cili udhëtoi nëpër botë duke mbrojtur një politikë të jashtme më agresive të SHBA-së, […]

Feed icon
Portalb
CC BY🅭🅯

Deklarata se senatori Graham u vra nga një raketë ruse Iskander nuk është e saktë. Siç raporton Associated Press, shkaku i vdekjes së senatorit, i cili ishte një nga aleatët më të ngushtë të Presidentit Donald Trump në Kongres dhe i cili udhëtoi nëpër botë duke mbrojtur një politikë të jashtme më agresive të SHBA-së, […]

The Union of Journalists of South Sudan (UJOSS) on Wednesday called for stronger protection of The post UJoSS: Journalists need protection to ensure credible elections appeared first on Radio Tamazuj.

Feed icon
Radio Tamazuj
Attribution+

The Union of Journalists of South Sudan (UJOSS) on Wednesday called for stronger protection of The post UJoSS: Journalists need protection to ensure credible elections appeared first on Radio Tamazuj.

Bà Nguyễn Thúy Hằng, giám đốc NXB Hội Nhà văn, ông Đào Bá Đoàn, tổng biên tập và ông Nguyễn Văn Yên, trưởng ban biên tập của nhà xuất bản này, tối 15/07/2026 đã bị khởi tố và bắt tạm giam trong khuôn khổ cuộc điều tra liên quan đến cuốn sách « Chuyện với Thanh - Lời kể mới về ánh sáng » của tác giả Nguyễn Thành Nam.

Feed icon
Radio France Internationale
Attribution+

Bà Nguyễn Thúy Hằng, giám đốc NXB Hội Nhà văn, ông Đào Bá Đoàn, tổng biên tập và ông Nguyễn Văn Yên, trưởng ban biên tập của nhà xuất bản này, tối 15/07/2026 đã bị khởi tố và bắt tạm giam trong khuôn khổ cuộc điều tra liên quan đến cuốn sách « Chuyện với Thanh - Lời kể mới về ánh sáng » của tác giả Nguyễn Thành Nam.

Կառավարությունը հաստատել է Հայաստանից Եվրոպական միության երկրներ ձկան և ձկնամթերքի արտահանման համար տնտեսվարողների գրանցման, գրանցումը դադարեցնելու և առողջության սերտիֆիկատ տրամադրելու կարգը։ Էկոնոմիկայի նախարար Գևորգ Պապոյանի խոսքով՝ այս որոշմամբ ավարտվում է ԵՄ շուկա հայկական ձկան արտահանման համար անհրաժեշտ իրավական հիմքերի ձևավորումը։ Նրա խոսքով՝ արդեն 5 ընկերություն համապատասխանում է ԵՄ պահանջներին և պատրաստ է արտահանում սկսել։ Որպես լիազոր մարմին սահմանվել է Սննդամթերքի անվտանգության...

Feed icon
Ազատ Եվրոպա/Ազատություն
Public Domain

Կառավարությունը հաստատել է Հայաստանից Եվրոպական միության երկրներ ձկան և ձկնամթերքի արտահանման համար տնտեսվարողների գրանցման, գրանցումը դադարեցնելու և առողջության սերտիֆիկատ տրամադրելու կարգը։ Էկոնոմիկայի նախարար Գևորգ Պապոյանի խոսքով՝ այս որոշմամբ ավարտվում է ԵՄ շուկա հայկական ձկան արտահանման համար անհրաժեշտ իրավական հիմքերի ձևավորումը։ Նրա խոսքով՝ արդեն 5 ընկերություն համապատասխանում է ԵՄ պահանջներին և պատրաստ է արտահանում սկսել։ Որպես լիազոր մարմին սահմանվել է Սննդամթերքի անվտանգության...

Қазақстан президенті Қасым-Жомарт Тоқаев Қытайдың жоғарғы технология компанияларын Қазақстандағы ірі цифровизация мен инфрақұрылымды дамыту жобаларына қатысуға шақырды. Бұл туралы Тоқаев Шанхайда Қытай бизнесмендерімен кездесуде айтты. Ақорданың хабарлауынша, Тоқаевтың Шанхайға жұмыс сапарында құны 15 млрд доллардан асатын 70-тен астам коммерциялық келісімге қол қойылған. Тоқаев Қытай компанияларымен бірігіп, Екібастұзда жасанды интеллекті дамытатын Data Center Valley инновациялық...

Feed icon
Азат Еуропа/Азаттық радиосы
Attribution+

Қазақстан президенті Қасым-Жомарт Тоқаев Қытайдың жоғарғы технология компанияларын Қазақстандағы ірі цифровизация мен инфрақұрылымды дамыту жобаларына қатысуға шақырды. Бұл туралы Тоқаев Шанхайда Қытай бизнесмендерімен кездесуде айтты. Ақорданың хабарлауынша, Тоқаевтың Шанхайға жұмыс сапарында құны 15 млрд доллардан асатын 70-тен астам коммерциялық келісімге қол қойылған. Тоқаев Қытай компанияларымен бірігіп, Екібастұзда жасанды интеллекті дамытатын Data Center Valley инновациялық...

El teniente general Llamas ha declarado como investigado que la apertura de informaciones reservadas es un instrumento amparado en el reglamento de la Guardia Civil y que las filtraciones de los casos que lleva la UCO justificaron su apertura El director adjunto operativo de la Guardia Civil, teniente general Manuel Llamas, ha declarado este jueves ante el juez Santiago Pedraz que las tres informaciones reservadas que se abrieron para esclarecer el origen de otras tantas informaciones periodísticas sobre investigaciones que llevaba la UCO no tuvieron como intención presionar a la Unidad y que son un herramienta prevista en el reglamento que se utiliza con normalidad para aclarar, entre otras cuestiones, posibles filtraciones, informan a elDiario.es fuentes jurídicas. Llamas ha declarado durante casi tres horas en calidad de investigado en el 'caso Leire Díez' por la tesis de la propia UCO de que las informaciones reservadas fueron abiertas por la ascendencia que supuestamente tenía la ex militante del PSOE sobre Mercedes González, directora de la Guardia Civil y superior directa del DAO. El juez Santiago Pedraz ha pospuesto la declaración de González, prevista también para este jueves, a mañana viernes. González está imputada a partir de la inferencia de la propia UCO, respaldada por Anticorrupción y el juez Santiago Pedraz, que unen el hecho de que la directora mantuviera tres encuentros con Leire Díez –ella solo reconoce dos– y que se abrieran las informaciones reservadas, cerradas al poco sin ningún castigo. El responsable material de la apertura de las informaciones reservadas fue Llamas, a excepción de una tercera que abrió Mercedes González porque el objeto de la información periodística que se investigaba era el propio teniente coronel, al que una portada de El Mundo llamaba “peón de Marlaska” y le atribuía presiones sobre los investigadores que los máximos responsables de la UCO ya han negado en el juzgado en sus declaraciones como testigos. La imputación a Mercedes González parte de las reuniones con Díez y los comentarios que esta hace a terceros, a través de mensajes, respecto de una supuesta estrecha relación con la directora de la Guardia Civil, un carácter que esta niega. También de que Díez apuntara en su agenda “investigaciones de las filtraciones” en un momento en el que el grupo que comandaba la exmilitante socialista estaba convencido de que la UCO mantenía una campaña contra el Gobierno y el PSOE que pasaba por pasar informaciones a algunos medios, algo que nunca se ha demostrado. Las investigaciones internas consistieron, solo en uno de los tres casos, en tomar declaración a dos generales y al teniente coronel Antonio Balas, jefe del grupo que investiga los casos que afectan al PSOE. Uno de esos generales era el entonces coronel jefe de la UCO, Rafael Yuste; el otro, el general de Policía Judicial, Alfonso López Malo.

Feed icon
elDiario.es
CC BY-NC🅭🅯🄏

El teniente general Llamas ha declarado como investigado que la apertura de informaciones reservadas es un instrumento amparado en el reglamento de la Guardia Civil y que las filtraciones de los casos que lleva la UCO justificaron su apertura El director adjunto operativo de la Guardia Civil, teniente general Manuel Llamas, ha declarado este jueves ante el juez Santiago Pedraz que las tres informaciones reservadas que se abrieron para esclarecer el origen de otras tantas informaciones periodísticas sobre investigaciones que llevaba la UCO no tuvieron como intención presionar a la Unidad y que son un herramienta prevista en el reglamento que se utiliza con normalidad para aclarar, entre otras cuestiones, posibles filtraciones, informan a elDiario.es fuentes jurídicas. Llamas ha declarado durante casi tres horas en calidad de investigado en el 'caso Leire Díez' por la tesis de la propia UCO de que las informaciones reservadas fueron abiertas por la ascendencia que supuestamente tenía la ex militante del PSOE sobre Mercedes González, directora de la Guardia Civil y superior directa del DAO. El juez Santiago Pedraz ha pospuesto la declaración de González, prevista también para este jueves, a mañana viernes. González está imputada a partir de la inferencia de la propia UCO, respaldada por Anticorrupción y el juez Santiago Pedraz, que unen el hecho de que la directora mantuviera tres encuentros con Leire Díez –ella solo reconoce dos– y que se abrieran las informaciones reservadas, cerradas al poco sin ningún castigo. El responsable material de la apertura de las informaciones reservadas fue Llamas, a excepción de una tercera que abrió Mercedes González porque el objeto de la información periodística que se investigaba era el propio teniente coronel, al que una portada de El Mundo llamaba “peón de Marlaska” y le atribuía presiones sobre los investigadores que los máximos responsables de la UCO ya han negado en el juzgado en sus declaraciones como testigos. La imputación a Mercedes González parte de las reuniones con Díez y los comentarios que esta hace a terceros, a través de mensajes, respecto de una supuesta estrecha relación con la directora de la Guardia Civil, un carácter que esta niega. También de que Díez apuntara en su agenda “investigaciones de las filtraciones” en un momento en el que el grupo que comandaba la exmilitante socialista estaba convencido de que la UCO mantenía una campaña contra el Gobierno y el PSOE que pasaba por pasar informaciones a algunos medios, algo que nunca se ha demostrado. Las investigaciones internas consistieron, solo en uno de los tres casos, en tomar declaración a dos generales y al teniente coronel Antonio Balas, jefe del grupo que investiga los casos que afectan al PSOE. Uno de esos generales era el entonces coronel jefe de la UCO, Rafael Yuste; el otro, el general de Policía Judicial, Alfonso López Malo.

The Arabian Sea was listless as we headed out one morning to spot Indian Ocean humpback dolphins, famously extroverted and known for their acrobatics. A needlefish darted across the surface, pirouetting over the chop as the sun beat down on the deck, turning the railings hot to the touch. When you stare at the ocean […]

Feed icon
Mongabay
CC BY-ND🅭🅯⊜

The Arabian Sea was listless as we headed out one morning to spot Indian Ocean humpback dolphins, famously extroverted and known for their acrobatics. A needlefish darted across the surface, pirouetting over the chop as the sun beat down on the deck, turning the railings hot to the touch. When you stare at the ocean […]

Камерите ја следат змијата-рибарка на островот Голем Град, а филмската екипа беше придружувана и од Драган Арсовски, херпетолог во Македонското еколошко друштво

Feed icon
META.mk
CC BY-NC🅭🅯🄏

Камерите ја следат змијата-рибарка на островот Голем Град, а филмската екипа беше придружувана и од Драган Арсовски, херпетолог во Македонското еколошко друштво

Desetine velikih kompanija u Albaniji postale su meta neobičnog oblika protesta.

Feed icon
Radio Slobodna Evropa/Radio Liberty
Public Domain

Desetine velikih kompanija u Albaniji postale su meta neobičnog oblika protesta.

Au Congo-Brazzaville, plusieurs districts du Pool, où vivent plus de 49 000 personnes, sont désormais électrifiés : ils ont été connectés au réseau électrique national mercredi 15 juillet en présence du chef de l’État Denis Sassou-Nguesso, qui s’est rendu dans cette province du sud du pays, jadis victime des conflits armés.

Feed icon
Radio France Internationale
Attribution+

Au Congo-Brazzaville, plusieurs districts du Pool, où vivent plus de 49 000 personnes, sont désormais électrifiés : ils ont été connectés au réseau électrique national mercredi 15 juillet en présence du chef de l’État Denis Sassou-Nguesso, qui s’est rendu dans cette province du sud du pays, jadis victime des conflits armés.

Минулого тижня Євросоюз запровадив санкції проти холдингу VK та ТОВ «Комунікаційна платформа» – юридичної особи месенджера Max

Feed icon
Радіо Свобода
Attribution+

Минулого тижня Євросоюз запровадив санкції проти холдингу VK та ТОВ «Комунікаційна платформа» – юридичної особи месенджера Max